Hälso- och sjukvård

Hallands mål för vården är En hälso- och sjukvård för bättre hälsa. Det innebär att vi ska erbjuda våra invånare en trygg och sammanhållen vård som har god tillgänglighet och hög kvalitet. Till det övergripande målet kopplas varje år fokusområden, som är de områden där förbättringspotential har identifierats och där utvecklingsinsatser behöver sättas in. Utöver regionens fokusområden följs även hälso- och sjukvården utifrån perspektiven Tillgänglighet, Produktion och Kvalitet. Den halländska vården kännetecknas av en hög kvalitet, en god tillgänglighet samt av nöjda patienter och invånare, vilket visas i nationella jämförelser.

Hälso- och sjukvårdsbarometern är en årlig nationell enkät som undersöker hur invånarna uppfattar hälso- och sjukvården. Nio av tio hallänningar uppfattar sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver i 2019 års undersökning. Halland placerar sig på andra plats i riket avseende upplevelsen av att ha tillgång till den hälso- och sjukvård som behövs såväl som när det gäller förtroende för hälso- och sjukvården som helhet. Fler hallänningar än vid föregående mätning uppfattar att väntetiderna är rimliga både till sjukhus och vårdcentral och utfallet är över nivån för riket. Patientens upplevelse av vården mäts i Nationell Patientenkät (NPE). Under 2019 genomfördes NPE inom primärvård. Helhetsintrycket har förbättrats i alla regioner jämfört med 2017 och framför allt upplever patienterna att de blir bättre bemötta. Inom samtliga dimensioner placerade sig Halland i topp tre i jämförelse med övriga regioner. Inom dimensionerna Kontinuitet och koordinering samt Information och kunskap var de halländska patienterna mest nöjda i Sverige.

Årets fokusområden

Möta fler behov nära patienten

Regionen har under året lagt stort fokus på att möta fler behov nära patienten. Detta är en del i det nationella och regionala arbetet med God och nära vård. Regionens övergripande målbild utgår från Hälso- och sjukvårdsstrategin och den nationella målbilden för god och nära vård, vilket innebär att vården ska utgå från individuella förutsättningar och behov, bygga på relationer, vara hälsofrämjande, förebyggande och proaktiv samt bidra till jämlik hälsa, trygghet och självständighet och grundas i gemensamt ansvarstagande och tillit. Regionens fokus ligger på invånarens upplevelse och behov av närhet, vilket inte enbart handlar om geografisk närhet utan även om tillgänglighet och bemötande. För att bättre kunna möta fler patientgruppers och individers behov har flera verksamheter under året genomgått hbtq-diplomering. Patientens förmåga att ta egenansvar och vara delaktig i sin vård är ett viktigt utvecklingsområde för att kunna hjälpa fler att behålla hälsan utan att behöva resa till vårdutövaren. Arbetet med patientkontrakt är en viktig del i detta och har fortsatt i takt med nationell utveckling.

Under året har Närsjukvården prioriterat omställningsarbetet till den utökade vårdgarantin, medicinsk bedömning inom tre dagar, som trädde i kraft vid årsskiftet. Halland placerade sig vid den senaste mätningen på en fjärde plats i riket. Regionkontoret har under hösten påbörjat uppdraget att utreda den långsiktiga utvecklingen av Region Hallands hälso- och sjukvårdsstruktur med utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdsstrategin.

Skapa en gemensam målbild och färdplan för mer vård nära i Halland

Den övergripande målbilden för God och Nära vård utgår från Hälso- och sjukvårdsstrategin och den nationella inriktningen. Flera kommande statliga utredningar kommer att ha stor påverkan på den fortsatta utvecklingen mot nära vård i Halland. Under året har en kartläggning av vad nära vård innebär för regionen och de halländska kommunerna genomförts och där identifierades ett antal utmaningar. I denna betonades bland annat vikten av en gemensam målbild, en uthållig ledning, förmåga att fatta stora beslut, samverkan och tillit, att få med hela verksamheten, kulturförändring, adekvat kompetensförsörjning och en funktionell lagstiftning.

Utveckla Region Hallands satsning på läkarmedverkan i hemsjukvården för att möta behov av vård nära patienten dygnet runt

Under 2019 har läkare från den regiondrivna Närsjukvården arbetat med uppdraget Läkarmedverkan i hemsjukvården. Förutsättningarna för att inkludera läkarmedverkan i den nära vården har börjat utredas under året och detta arbete kommer att fortsätta under 2020.

Upphandling av allmänmedicinsk beredskapsjour

Upphandlingen har avslutats och avtal har tecknats med en ny leverantör. Vårdcentralernas uppdrag för den allmänmedicinska beredskapsjouren upphör.

Främja nya, effektivare sätt för patienten att vara i kontakt med hälso- och sjukvården

Projektet webbtidbok för VAS avslutades under 2019 och utmynnade i en bra början på en digital bastjänst. Det finns dock stora skillnader i erbjudandet hos olika mottagningar. Därför är ett fortsatt fokus på invånarens möjlighet att boka, omboka och avboka tiden via digital tjänst nödvändigt för att tillmötesgå efterfrågan.
Halland har deltagit aktivt i arbetet med "Första linjens digitala vård" med Inera. En app i enklare utformning har levererats under 2019 och är en grund för att leverera en helhetsupplevelse för invånaren med bland annat tidsbokning, incheckning och vårdbesök i samma gränssnitt.

Främja förflyttningar inom hälso- och sjukvårdssystemet

Regionkontoret har en samordnande roll i förvaltningarnas arbete att främja förflyttningar inom hälso- och sjukvårdssystemet. Förflyttningar inom hälso- och sjukvårdssystemet innebär bland annat att delar av den vård som idag bedrivs som slutenvård ska kunna utföras i öppenvården, inom närsjukvården, inom den kommunala omsorgen eller i patientens hem. Det kan också handla om att samla den mest specialiserade vården. Det projekt, med ursprung i Hälso- och sjukvårdsstrategin, som har syftat till att ta fram underlag för att möjliggöra konkretisering av hur det skulle kunna vara relevant att samla den specialiserade vården i Halland, avslutades under 2019 som separat projekt. Det har nu inkluderats i utredningen om Morgondagens hälso- och sjukvårdsstruktur (MHSS) för att möjliggöra ett strategiskt helhetsgrepp .

Öka invånarens möjlighet att påverka sin vård

Förutsättningar skapas för patienten att vara medskapare i sin vård på flera olika sätt i regionens vårdförvaltningar. När patienten skrivs ut från slutenvård ska den alltid, utifrån sina förutsättningar, få information om planen för den fortsatta vården och omsorgen. Detta åstadkoms bland annat genom att ge ett utskrivningsmeddelande med information om vårdtillfället, om vilka läkemedel patienten behöver använda och vilken uppföljning som planeras. Fast vårdkontakt utses i närsjukvården för alla patienter som vid utskrivning från slutenvård är i behov av en utskrivningsplanering.

Bidra till att möta fler behov nära patienten

Som ett led i arbetet med att möta fler behov nära patienten har Närsjukvården under året prioriterat arbetet med den från årsskiftet förändrade vårdgarantin. Under året har Hallands sjukhus arbetat kontinuerligt med att reducera behoven av slutenvård genom att erbjuda en utvecklad och hälsofrämjande öppenvårdsverksamhet. Målsättningen vid Psykiatrin Halland har varit att öka delaktigheten för patienten och deras närstående samt att förbättra omhändertagandet för patienter med akuta behov. En rutin för hur akuta ärenden ska handläggas inom vuxenpsykiatrin har tagit fram och implementering har påbörjats. Vidare har en kartläggning som beskriver närståendearbetet på de olika vuxenpsykiatriska vårdavdelningarna genomförts under året.

Sammanhållen vård

Regionen bedöms ha uppnått målen inom fokusområdet Sammanhållen vård. För delindikatorn som mäter andel patienter som återinskrivits inom 30 dagar har regionen förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år och målvärdet uppnås. Då data för övriga två delindikatorer saknas i den nationella databasen Vården i Siffror, har vi i stället valt att titta på de indikatorer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, nu SKR) inkluderade när de analyserade "Sammanhållet vårdsystem" i Hälso- och sjukvårdsrapporten. Halland presterar bättre än, eller i nivå med, riket, för drygt 70 procent av dessa indikatorer. Baserat på detta, samt utfallet i de utvecklingsarbeten som beskrivs nedan, bedöms Halland lyckas med ambitionen att erbjuda invånaren en sammanhållen vård.

Utveckla arbetssätt och processer för en trygg och effektiv utskrivning från slutenvård

Under året har ett regionalt utvecklingsarbete pågått för att optimera processerna för en trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Året inleddes med förändrade arbetssätt genom att närsjukvårdens gemensamma planeringsteam avvecklades. I somras infördes det så kallade Sommarspåret inom processen för utskrivning, där Hallands kommuner, Hallands sjukhus och Närsjukvården samt psykiatrisk öppenvård deltog. Sommarspåret kunde tillämpas för patienter som redan var inskrivna i kommunal hemsjukvård och innebar ett minskat behov av planeringsmöten för utskrivning där både kommun och närsjukvård behövde delta. Denna förändring bidrog till att resurser och tid kunde användas klokare och gav god effekt, varpå arbetssättet med en förenklad utskrivningsprocess förlängdes. Förbättringsarbetet kopplat till trygg och effektiv utskrivning från slutenvård är en långsiktig utvecklingsprocess som behöver fortgå i nära samverkan mellan parterna under flera år framåt.

Utveckla samarbetet med kommunerna kring hemsjukvården

Arbetet med att utveckla samarbetet med kommunerna kring hemsjukvården har under året fortlöpt enligt plan i de flesta delar. Vad gäller framtagande av ny ersättningsmodell för hemsjukvårdsöverenskommelsen, har en oberoende part tillsatts för att granska modellen.

Hallands sjukhus är en partner i Högskolan i Halmstads samarbetsarena Hälsoteknikcentrum där Region Halland samverkar med Hallands kommuner kring utveckling av vård- och omsorg. Huvudprojektet handlar om att skapa förutsättningar för att ta hand om patienter i deras ordinarie livsmiljö med stöd av modern teknologi.

Utveckla användningen av det digitala systemet Lifecare SIP

Det digitala systemet Lifecare används för kommunikation mellan vårdgivare kopplat till trygg och effektiv utskrivning från slutenvård och vård och omsorgsplanering i öppenvård. Utvecklingen av systemet Lifecare har under året pågått som ett gemensamt arbete inom regionen och har skett i takt med utvecklingen av arbetssätt.

Bidra till en mer sammanhållen vård

Ett förutsättningsskapande arbete för utveckling och utvärdering av processer och arbetssätt med fokus på att möta vårdbehov och att hålla samman vården på ett för patienten så tryggt, säkert och effektivt sätt som möjligt har genomförts. Några av de utvecklingsarbeten som är under formering rör psykisk hälsa, barn och ungas hälsa samt trygg och effektiv utskrivningsprocess för de patienter som vårdats i vuxen psykiatrisk vård och är i behov av fortsatta vård och omsorgsinsatser inom öppen vård/närsjukvård och kommun.

Kunskapsstyrning – hjärtsjukvård

Målvärdet nås helt för fyra, delvis för en och inte alls för två delindikatorer. Målet med fokusområdet Kunskapsstyrning – hjärtsjukvård bedöms därmed delvis ha uppnåtts under året.

De senaste åren ses en positiv trend för Halland i Swedehearts kvalitetsindex för hjärtinfarktvård. I år är resultatet 7,0 vilket är en förbättring med 0,5 jämfört med föregående år. Vad gäller omedelbart öppnande av kranskärl vid större hjärtinfarkt genom behandling som öppnar upp förträngningar med hjälp av en kateter (PCI) eller med propplösande läkemedelsbehandling, ses en förbättring jämfört med föregående år och årets målvärde uppnås med god marginal. Det är dock en något högre andel män än kvinnor som får den rekommenderade behandlingen. Halland har under 2019 förbättrat sina resultat avsevärt vad gäller akut öppnande av kranskärl inom rekommenderad tid. Nu får 77 procent av patienterna behandling inom den målsatta tiden, vilket är en ökning med 23,5 procentenheter. Investeringen i att ha öppet för kranskärlsröntgen dygnet runt alla veckans dagar har medfört en tydlig förbättring. Den skillnad som tidigare funnits mellan könen har dock fördubblats under året. Endast 69 procent av kvinnorna får behandling inom rekommenderad tid jämfört med 79 procent av männen. Mönstret i Halland återspeglas i hela Sverige och det pågår forskning på området. En genomlysning pågår i Halland för att försöka förstå om något specifikt led i kedjan förklarar skillnaden.

På grund av för hög eftersläpning i nationell rapportering kan inga nya data redovisas för basbehandling vid hjärtsvikt. För indikatorn RAAS-hämmande läkemedelsbehandling vid hjärtinfarkt ses i år en förbättring av resultatet och uppsatt målvärde uppnås. Om man enbart tittar på andelen kvinnor med hjärtinfarkt som får rekommenderad behandling, så uppnås dock inte målvärdet. Hallands sjukhus ser indikationer på en högre täckningsgrad hos män, sedan det fokuserade utvecklingsarbetet inleddes, medan motsvarande inte kan fastslås bland kvinnor. Årets målvärden om att minst 66 procent av patienterna ska ha genomfört sitt första besök i hjärtsjukvården inom 90 dagar samt att minst 75 procent av patienterna inte ska ha väntat mer än 90 dagar på första besök inom hjärtsjukvård, uppnås inte. En kraftigt nedåtgående trend för båda dessa delindikatorer ses under året. Kardiologin har kämpat med brist på kardiologer samt att sköterskeresursen i öppenvården inte riktigt räcker till. Detta har lett till minskad tillgänglighet och fler patienter som väntar längre. Det pågår ett intensivt arbete för att förbättra tillgängligheten.

Etablera det nya nationella systemet för kunskapsstyrning i Halland

Sveriges regioner har med stöd av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) etablerat ett gemensamt system för kunskapsstyrning. Det är en viktig pusselbit för att få en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård av hög kvalitet. Målet är att bästa kunskap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte. Etablering av det nationella kunskapsstyrningssystemet har pågått i sjukvårdsregionerna och en lokal struktur för kunskapsstyrning har under året utvecklats i Region Halland. Förankring och utveckling av strukturen har påbörjats tillsammans med kommunerna.

Förbättra hjärtsjukvården

Under året har processbeskrivningar (överenskommelser) och vårdriktlinjer tagits fram och förankrats i berörda förvaltningar i enlighet med rutinen för ordnat införande. Arbetet med utveckling av hjärtsjukvården har fortsatt i samverkan inom ramen för den regionala hjärtprocessen och dess delprocesser; ischemi, arytmi och hjärtsvikt. Fokus har under året legat på att åstadkomma en mer jämlik hjärtsjukvård genom att reviderade vårdriktlinjer har implementeras förvaltningsövergripande. Arbetet med akuta koronara syndrom har redan bidragit till att vården av hjärtinfarktpatienter har blivit mer jämlik om man jämför ledtider mellan våra utbudspunkter.

Väntetiden för inneliggande som behöver kranskärlsröntgen har minskat, vilket har påverkat antalet vårdplatser som upptas av väntande patienter. Behovet av slutenvård för hjärtsviktspatienter har minskat något och här finns ambition att genom ytterligare satsningar på att säkra rätt basbehandling kunna undvika insjuknande i svåra hjärtsviktskomplikationer. Upphandling av egenvårdsstöd för hjärtsviktspatienter har pågått under året. Hallands sjukhus PCI-lab har sedan hösten 2018 öppet veckans alla dagar. Eventuellt kan verksamheteten behöva utökas med ett ytterligare lab för att reducera sårbarhet och säkerställa tillgången.

Den regiondrivna Närsjukvården har under året fokuserat på basbehandling vid hjärtsvikt samt läkemedelsgenomgångar för personer över 75 år med fler än fem läkemedel. Flera vårdcentraler har startat upp hjärtsviktsmottagning, infört nya rutiner för omhändertagande av hjärtsviktspatienter eller genomfört andra utvecklingsarbeten inom området.

Digitalisering

Målvärdet nås helt för två delindikatorer och delvis för en delindikator. Målet med fokusområdet Digitalisering bedöms därmed ha uppnåtts under året.

Regionen har medverkat i det nationella arbetet "Första linjens digitala vård" som är ett utvecklingsarbete för 1177 Vårdguiden. Ett gemensamt digitalt utbud är nödvändigt för att ge hallänningen likvärdiga tjänster oavsett vårdgivare och mottagning. Flera konkreta insatser som skulle kunna bidra till ökad digitalisering och en bättre service till invånaren har identifierats under året, till exempel receptförnyelse via 1177 Vårdguiden istället för via telefon. Självincheckning vid vårdbesök är ytterligare ett område som kan spara tid och ge en bättre service, och under 2019 har förberedelser för självincheckning påbörjats och avtal med leverantör har tecknats.

Under 2019 har implementering av webbtidbok fortsatt, vilket har bidragit till att fler invånare använder 1177 Vårdguiden och årets målvärde uppnås. Vad gäller delindikatorn som mäter andelen bokning, ombokning och avbokning som gjorts av invånare via webbtidbok så nås målvärdet endast delvis och det finns stor potential för såväl ett utvecklat erbjudande som användande. 36 procent av invånarna har tagit del av sin journal via nätet, vilket är en ökning med tio procentenheter jämfört med 2018. Andelen egenremisser via e-tjänster har under året ökat med 24 procentenheter och ligger för helåret 2019 på hela 94 procent. Antalet och andelen distanskontakter har ökat under året. En stor del av ökningen ligger hos Närsjukvården.

Vidareutveckla det digitala vårdutbudet

Samverkansarenan för det nationella arbetet med att möta invånaren mer digitalt har under året funnits inom ramen för projektet - Första linjens digitala vård -, som ett utvecklingsarbete för 1177 Vårdguiden. Digitalt utbud är den grundnivå av digitala tjänster som alla verksamheter som utför vård i Halland ska erbjuda. Förädlingen av regionens digitala utbud har under 2019 bestått i att utveckla bättre indikatorer i samarbete med vårdförvaltningarna för att bättre stödja verksamhetsutvecklingen. Under hösten 2019 startade en satsning för att öka användandet av webbtidbok på de regiondrivna vårdcentralerna. Resultatet visar på att andel bokningar, om- och avbokningar via 1177 webbtidbok har ökat markant. I december ligger resultatet på drygt 10 procent bokade besök via webbtidboken, medan totalen utslaget på helår är 6 procent. Främst har direktbokningen ökat. Ett gott exempel är Vårdcentralen Åsa, som i samband med satsningen gjorde ett kraftfullt omtag kring sin webbtidbok, och nådde ett resultat för bokade besök via webbtidboken på 23 procent i december. Följande effekter noterades: minskat antal samtal in via telefon, ökad andel besök inom vårdgarantin, ökat antal läkarbesök, ökat antal distrikts-/sjuksköterskebesök, samt upplevelse av minskad belastning i receptionen. Detta visar på stor potential för webbtidboken som verktyg för att bland annat öka tillgängligheten och frigöra tid till annat arbete.

Närsjukvården har börjat erbjuda internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) under slutet av 2019.

Förbereda införandet av Framtidens vårdinformationsstöd

Inför införandet av Framtidens vårdinformationsstöd (FVIS) har förberedelser såsom kommunikation, analyser av anbudssvar, delaktighet inom Sussa samverkan, samt framtagande av beslutsunderlag till politiken fortlöpt enligt plan. Projektets mål att beslut om vägval ska beslutas under 2019 har uppnåtts i samband med att Regionfullmäktige beslutade om att avropa option inom Sussa samverkan i december och avtal kommer att skrivas med aktuell leverantör enligt option. Implementeringsförberedelser och planering har startats upp. Samarbetet inom framförallt Sussa samverkan har under hösten förstärks och kommer att behöva utvecklas vidare i enlighet med Region Hallands ambition.

Främja digitala distanskontakter

Utvecklingsresan mot en bättre digital tillgänglighet innebär förändrade arbetssätt i vården. Digitala vårdmöten (distanskontakt via video) har inte införts i full skala med önskad hastighet för vårdgivare i regionens egen regi. Man ser en större ökning i distanskontakter (via video och skriftligt) hos privata vårdgivare. För att främja fortsatt utveckling inom området har en översyn av aktuella tillgänglighetskrav påbörjats. Arbetet med att få fram en plattform för digitala vårdmöten har fortlöpt under året. Hallands sjukhus och Närsjukvården har arbetat med införandet av återbesök via digitalt videobesök. Användandet är fortfarande lågt och som troliga orsaker anges dels att arbetssätten inte förändrats tillräckligt för att den här nya formen av patientbesök ska kunna bli en naturlig del av utbudet, och dels att det saknas en tydlig plan på vårdcentralen för hur videomöten ska öka tillgängligheten för patienter.

Tillgänglighet

Primärvård

Nationell vårdgaranti:
• Alla som ringer ska få kontakt med vårdcentralen för rådgivning och/eller tidsbokning samma dag.
• Alla som kontaktar primärvården för ett nytt eller försämrat hälsoproblem har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar.

Telefontillgänglighet

Hösten 2019 har telefontillgängligheten på vårdcentralerna förbättrats med fyra procentenheter jämfört med motsvarande period 2018 och 94 procent av inkommande samtal besvaras samma dag. Region Hallands resultat är fem procentenheter bättre än genomsnittet för riket.

Diagram Andel patienter som fick kontakt med vårdcentralen samma dag under aktuell mätperiod (telefon) 2016-2019

Källa: Väntetider i vården

Tillgänglighet medicinsk bedömning

Den 1 januari 2019 började en förstärkt vårdgaranti inom primärvården att gälla. Förstärkningen innebär att patienter som kontaktar primärvården för ett nytt eller försämrat hälsoproblem har rätt till en medicinsk bedömning inom tre dagar, mot tidigare sju dagar till läkare. Bedömningen ska göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller kurator. Omställningsarbete till den förstärkta vårdgarantin har skett under året. I verksamheterna har arbetssätt utvecklats exempelvis med att utveckla drop-in mottagningar och översyn av hur webbtidbok och andra digitala verktyg kan nyttjas mer effektivt.

Hallands resultat under året visar att andel patienter som fått medicinsk bedömning inom tre dagar är mellan 83 och 90 procent, vilket är över snittet för rapporterande regioner under samtliga månader.

Diagram Andel patienter som fått medicinsk bedömning inom tre dagar (alla yrkesgrupper) 2019

Källa: Väntetider i vården

1177 Vårdguiden

Andelen besvarade samtal är en indikator som används nationellt med målet att 85 procent av samtalen ska besvaras. Halland ingår i nationell samverkan tillsammans med elva regioner, vilket innebär att ett samtal går över i en nationell kö efter fyra minuter. Det innebär att alla samtal besvaras, men att ett samtal från Halland kan besvaras av någon annan region. Andelen besvarade samtal i Halland har successivt förbättrats under 2019 och ligger på 70 procent i december.

Specialiserad vård

• Nationell vårdgaranti: Alla patienter ska erbjudas nybesök/operation/åtgärd inom den lagstadgade vårdgarantin som är 90 dagar.
• Region Hallands mål: 80 procent av alla patienter ska ha genomfört nybesök/operation/åtgärd inom 60 dagar.
• Nationellt mål barn och unga med psykisk ohälsa: Minst 90 procent av patienterna ska ha fått en första bedömning och minst 80 procent en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar.

Nationell vårdgaranti 90 dagar

Region Halland har haft en god tillgänglighet när det gäller att erbjuda patienter tid för nybesök/operation/åtgärd, enligt den lagstadgade vårdgarantin. Vid en nationell jämförelse är Region Halland den region som under 2019 har bäst resultat gällande tillgänglighet till operation/åtgärd och för nybesök ligger Halland bland de främsta under årets samtliga månader. Den goda tillgängligheten möjliggörs genom att ett stort antal patienter får hjälp via externa vårdgivare där ögonsjukvård är det område där denna möjlighet används mest. Under 2019 ses en minskning av antalet patienter som åberopar vårdgarantin. 9 440 patienter har fått nybesök genomfört via vårdgaranti jämfört med föregående år, 10 715 patienter. Kostnaden för vård som utförts via vårdgarantin beräknas till cirka 92,3 miljoner kronor, vilket är minskning med 4,8 miljoner kronor jämfört med 2018.

Nybesök och operation/åtgärd 60 dagar

Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska patientens första besök inom den planerade specialiserade vården erbjudas inom högst 60 dagar. Regionens samlade resultat för genomförda besök 2019 är under hela året bättre än genomsnittet för riket och ligger och på en nivå mellan 69 och 86 procent. Psykiatri Hallands resultat gällande vuxenpsykiatri har dock försämrat gentemot föregående års resultat där målnivån om att ha erbjudit ett nybesök inom 60 dagar klarats en av årets tolv månader.

Under 2019 visar regionen ett bättre resultat än riket under elva av årets tolv månader med 66-83 procent avseende genomförda operationer/åtgärder inom 60 dagar. Tillgängligheten 2019 i Halland för nybesök och operation/åtgärd inom 60 dagar ligger i nivå med 2018 års utfall.

Diagram Andel patienter med genomförda nybesök inom 60 dagar i specialiserad vård i Region Halland 2019, jämfört med riket. Målvärdet är 80 procent.

Källa: Väntetider i vården

Diagram Andel patienter med genomförda op/åtgärd inom 60 dagar i specialiserad vård i Region Halland 2019, jämfört med riket. Målvärdet är 80 procent.

Källa: Väntetider i vården

Bedömning och utredning/behandling barn och unga 30 dagar

Under 2019 sågs en försämrad tillgänglighet till barn och ungdomspsykiatrin, BUP, i Halland och målen nås inte för bedömning eller utredning/behandling. Hallands resultat för samtliga månader i genomsnitt är 55 procent vilket är en minskning med åtta procentenheter jämfört med förra året. Övriga regioners genomsnittliga resultat 2019 ligger på 21 - 97 procent. BUP använder sig av ett arbetssätt med standardiserade telefonintervjuer, BCFPI, bland annat för att trygga patientsäkerheten. Förvaltningen gör bedömningen att målet för tillgänglighet är svårt att nå för närvarande på grund av ett högt inflöde av patienter.

Kömiljarden 2019

Under 2019 infördes ”En ny och uppdaterad kömiljard” som omfattade totalt 1,61 miljarder kronor. För att få del av prestationsmedlen skulle regionerna visa att de minskat väntetiderna i den specialiserade vården från hösten 2018 till hösten 2019. Region Halland tillhörde de regioner som klarade de grundläggande kraven i samtliga mätperioder.

Valfrihetsvård

De halländska invånarna har sökt utomlänsvård – specialiserad vård och psykiatri – till en kostnad av totalt 302 mnkr jämfört med 290 mnkr 2018. Även kostnaden för planerad vård inom EU/EES har ökat och uppgår till 12,6 mkr jämfört med 9,2 mkr 2018. De områden inom den planerade vården som genererar flest ärenden inom EU/ EES är hyperhidrosbehandlingar (svettbehandlingar) och ortopediärenden, där 95 procent behandlas i Danmark. Kostnaderna för nödvändig vård (vård som inte kan vänta tills man kommer hem) har ökat från 10,9 mnkr till 13,2 mnkr 2019.

Produktion och verksamhet

Den öppna vården

Den samlade produktionen för den regiondrivna och privata närsjukvården har minskat med två procent under året jämfört med 2018. Dock har antalet besök ökat inom samtliga yrkesgrupper förutom till gruppen sköterskor (undersköterskor, sjuksköterskor och distriktssköterskor). Besöken till sköterskor har under 2019 minskat med tio procent jämfört med 2018. Den största minskningen av sköterskebesök har skett inom den regionalt drivna Närsjukvården. Närsjukvården gör bedömningen att den största anledning till minskningen är att det infördes en patientavgift för dessa besök 2019 men också att nya administrativa uppgifter, till exempel förändrat arbetssätt med SIP (Samordnad Individuell Plan), har bidragit. Vårdcentralernas användande av besöksformen distanskontakt har mer än tredubblats under året.

Besöken inom den psykiatriska öppenvården för vuxna har ökat med sex procent under året och fler patienter har fått vård. Inom Hallands sjukhus ligger antalet läkarbesök inom den planerade öppenvården på oförändrad nivå jämfört med 2018, men antalet sjukvårdande behandlingar av andra professioner var 4,5 gånger fler än 2018. Ökningen beror delvis på ett ökat uppdrag för dietisterna, men ses också som en följd av medvetet arbete med förflyttning av besök från läkare till sjuksköterskor.

På Hallands sjukhus var besöken på akutmottagningarna under 2019 drygt två procent fler än 2018, vilket är en fortsättning på den trend som sågs under 2018. Troliga bakomliggande orsaker är befolkningsutvecklingen och den demografiska utvecklingen. Den ökade volymen besök utgörs främst av besök till sjuksköterska. Inskrivningsfrekvensen från akutmottagningarna har fortsatt minskat i enlighet med tidigare trend och antalet inskrivningar har för 2019 varit något färre jämfört med 2018.

Slutenvården

Beläggning inom heldygnsvården har under året i stort legat på avsedd nivå inom Hallands sjukhus och inom Psykiatrin. Dock finns skillnader på kliniknivå när det gäller antalet utlokaliserade patienter inom Hallands sjukhus och barn och ungdomspsykiatrin samt rättspsykiatrin har haft problem med överbeläggningar. Beläggningsgraden var något lägre på Hallands sjukhus 2019 jämfört med 2018. Minskningen i beläggningsgrad har i hög utsträckning skett inom de kliniker där den tidigare legat på en mycket hög nivå. Den minskade beläggningsgraden har haft en positiv påverkan på vårdkvaliteten där antalet överbeläggningar och antalet utlokaliserade patienter minskat markant. Vid en nationell jämförelse är Halland under 2019 en av de tre regioner, som har lägst andel utlokaliserade patienter och överbeläggningar sammantaget per 100 vårdplatser.

Medelvårdtiden på Hallands sjukhus har fortsatt att sjunka under året med en förändring som motsvarar tio vårdplatser. Detta har på ett positivt sätt bidragit till en lägre beläggningsgrad än 2018. Tillgängligheten till operation/behandling på Hallands sjukhus har haft en svagt minskande trend trots en ökad produktionsvolym.

Kvalitet
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Ohälsosamma levnadsvanor

I årets uppföljning ses en fortsatt positiv utveckling vad gäller stöd för att öka hallänningarnas fysiska aktivitet. Förskrivningen av FaR, Fysisk Aktivitet på Recept, har ökat markant under de senaste åren och rådgivande samtal om fysisk aktivitet har främst ökat inom den specialiserade sjukvården. Stöd för tobaksavvänjning och stöd vid riskbruk av alkohol ligger ungefär i nivå med föregående år medan en viss minskning ses av åtgärder för att förändra ohälsosamma matvanor. Dokumenterat stöd vid riskbruk är det som erbjuds i lägst omfattning av de rekommenderade åtgärderna.

En högre andel kvinnor än män får stöd för att förändra tobaksbruk, medan det är ett omvänt förhållande när det gäller stöd kring alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk aktivitet. Det är dock en högre andel kvinnor som får fysisk aktivitet på recept. I den nationella uppföljningen lyfter Socialstyrelsen fram att om åtgärderna skulle fördelas efter hur levnadsvanorna ser ut för kvinnor och män borde kvinnor framförallt få mer rådgivning om fysisk aktivitet medan det kan vara rimligt som det är i dag att männen får mer rådgivning om matvanor.*
*Socialstyrelsen, Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor, 2019

Riktade hälsosamtal

Under 2017 beslutades att samtliga vårdcentraler i privat och regional regi ska erbjuda listade hallänningar i åldersgruppen 40 år riktade hälsosamtal, med målet att främja goda levnadsvanor och minska insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Under 2019 har ett omfattande förberedelsearbete genomförts inför pilot- och breddinförande 2020.

Projektmedel för hälsoinriktade insatser

Under 2016 och 2017 beviljade Regionstyrelsen projektmedel till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet med fokus på en jämlik hälsa. Under 2019 omfattade projekten bland annat fortsatt utvecklingsarbete kring insatser för att minska skillnader i hälsa och att öka livskvaliteten för barn och unga med fetma. Samtliga projekt är nu avslutade. Projektet Bästa livsplatsen för barn oavsett storlek som drivits av Barn- och ungdomskliniken HS har fallit mycket väl ut och förberedelser pågår för ett möjligt breddinförande i hela Halland.

Screening

Screening är en viktig åtgärd för att upptäcka cancer i ett tidigt skede. 87 procent av de kvinnor mellan 40 och 74 år i Halland, som erbjudits mammografi har deltagit 2019. Detta är en nivå som ligger stabilt över tid och Hallands kvinnor deltar på en hög nivå jämfört med andra regioner. En annan förebyggande screening riktar sig till alla 65-åriga män som erbjuds hälsokontroll av stora kroppspulsådern. Målet är 90 procents deltagandegrad och detta uppnås inom hela Halland.

Tandhälsa

Den negativa trenden sedan några år tillbaka med ett minskat antal kariesfria barn och unga vuxna i Halland och i riket fortsätter, och har ytterligare försämrats sedan 2018. Trenden av hälsoförbättring finns dock fortfarande kvar mellan 16 och 19 års ålder. Orsaken till den försämrade tandhälsan är ännu inte klarlagd och analys pågår. Sannolikt är det flera olika faktorer som samverkar.

Diagram Andel kariesfria barn och unga vuxna 2009 – 2019

Källa: TEARS, Region Halland

För att främja insatser som leder till bättre munhälsa hos sköra äldre har specialisttandvården i samverkan med folktandvården, privata vårdgivare, länets kommuner och regionkontoret utformat ett arbete för att tidigt identifiera sköra äldre med ohälsosamma levnadsvanor.

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet och kvalitetsutveckling är viktiga strategiska områden för Region Halland. En av grundprinciperna för all vårdverksamhet är att ingen patient ska komma till skada i vården.

Region Halland har en patientsäkerhetsplan där fyra områden är prioriterade under 2017 - 2020; vårdrelaterade infektioner, trycksår, läkemedelshantering och IT-stöd. Exempel på arbetssätt är kvalitetsronder, kvalitetsråd, uppföljning av indikatorer och bearbetning av avvikelser. Flera förvaltningar arbetar också med "Gröna korset", en visuell metod för medarbetare i sjukvården att dagligen identifiera risker och vårdskador i realtid, vilket skapar ett underlag för riktat systematiskt förbättringsarbete. Alla vårdgivare upprättar en patientsäkerhetsberättelse för året.

Basala hygienrutiner

Den mest grundläggande åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att vårdpersonal tillämpar basala hygienrutiner i sitt arbete. I den nationella mätningen visar regionens resultat på cirka 60 procents följsamhet till samtliga hygienrutiner och klädregler. Region Hallands utfall är något sämre än föregående år, samt likt tidigare under nivån för riket.

Vårdrelaterade infektioner, VRI

VRI är infektioner som uppstår i samband med vård och är den vanligaste typen av vårdskada. Vid den årliga nationella mätningen visar resultatet att andelen inneliggande patienter med VRI har ökat till 11,3 procent jämfört med föregående års mätning då resultatet visade 6,7 procent. Hallands resultat i vår är sämre än rikets nivå. Detta är ett avvikande resultat, då nivån i Halland de senaste åren både varit lägre och under nivån för riket. Analys är gjord och åtgärder insatta i den mån det gällt påverkbara faktorer.

Trycksår

Trycksår är en vanlig vårdskada som orsakas av långvarigt tryck mot huden eller dålig blodcirkulation. Resultatet för Region Halland i den nationella punktprevalensmätningen 2019 visar på förbättringar jämfört med 2018 och Halland var bäst i riket med minst patienter med trycksår i kategori 2 - 4, det vill säga trycksår klassat som vårdskada.

Läkemedel

att öka andelen biosimilarer* på recept, och dels mot att förbättra regionens beslutsstöd vid läkemedelsförskrivning.
Arbetet med att etablera regionala processer för ordnat omhändertagande av nationellt och regionalt ordnat införande liksom medverkan i den viktiga nationella processen med ordnat införande och trepartsförhandlingar har fortsatt. Arbetet har för avsikt att leda till en mer jämlik vård genom att nya läkemedel når vården över hela landet snabbare. Ett ordnat införande av läkemedelsbehandlingar kan också innebära bättre kostnadskontroll. Halland har under året i samverkan med Västra Götalandsregionen genomfört förberedelser inför en förnyad upphandling av dostjänst i öppenvården och dessutom tagit beslut om att arbeta mot patientindividuell läkemedelsförsörjning inom slutenvården. Projekt för införande är uppstartat och kommer att fortlöpa under kommande år.

*En biosimilar är ett biologiskt läkarmedel som liknar godkänt biologiskt läkemedel. För att en biosimilar ska godkännas krävs att den är jämförbar med referensläkemedlet avseende kemiska egenskaper, biologisk aktivitet och har likvärdiga egenskaper samt likvärdig säkerhet och effekt. (Källa: Läkemedelsverket)

Antibiotikaförskrivning

Halland hade 2019 en fortsatt sjunkande antibiotikaförskrivning med fyra procent på årsbasis, en positiv utveckling som ses som ett resultat av strukturerat arbete på flera nivåer. I Halland förskrivs färre antibiotika recept/1000 invånare än snittet för riket men det nationella målet nås än så länge inte.

Patientnämnd

Patientnämnden rapporterar patienters iakttagelser och synpunkter i syfte att dessa ska vara ett led i vårdens kvalitetsutveckling.
2019 hanterades 978 ärenden vilket innebär en marginell minskning i jämförelse med föregående år. Nivån till de olika förvaltningarna och till privata vårdgivare ligger på en i princip oförändrad nivå. Det är, likt tidigare år, något mer vanligt att kvinnor anmäler ett ärende än män.
Vård- och behandling (35 procent) är den kategori som genererat flest ärenden följt av Kommunikation (24 procent), Vårdansvar och organisation ( 14 procent) och Tillgänglighet (11 procent). Jämförelse med föregående år är inte möjlig då den nationella kategoriseringen är ny för året.

Standardiserade vårdförlopp, SVF

Syftet med SVF avseende cancer är att förkorta väntetider, minska regionala skillnader och skapa en mer jämlik vård med ökad kvalitet. År 2020 är det nationella målet att 70 procent av all nya cancerfall inom aktuella diagnoser ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp och att 80 procent av dessa patienter ska gå igenom respektive vårdförlopp inom utsatta maximala tidsgränser. 2019 års utfall i Halland visar att 75 procent av de nya cancerfallen i Halland utreds via ett SVF och 56 procent av de halländska patienterna som startat behandling i Region Halland har gjort det inom utsatta maximala tidsgränser. De halländska resultaten ligger, sett ur ett nationellt perspektiv, väl till vid jämförelse på aggregerad nivå. Arbetet på berörda förvaltningar i Region Halland har under året varit fokuserat på att åtgärda flaskhalsar för att förkorta väntetider. Patienternas upplevelser mäts med en enkät (PREM) och resultatet visar överlag att patienterna är nöjda.