Förvaltningsberättelse

Den regionala koncernen redovisar ett resultat på 288 mnkr för verksamhetsåret 2019. Resultatförbättring under 2019 förklaras främst av nationella beslut om ökade riktade statsbidrag till regionen samt orealiserade finansiella reavinster. Koncernens soliditet inklusive pensionsförpliktelser, uppvisar en positiv trend och har under den senaste femårsperioden stärkts med 10,3 procentenheter. Regionens utdebitering har varit oförändrad under den senaste femårsperioden och är förhållandevis låg i jämförelse med landets övriga regioner. Varken regionen eller Hallandstrafiken AB har någon långfristig låneskuld. Antalet snittanställda i koncernen har under de senaste fem åren ökat med 476 anställda eller 6 procent, vilket motsvarar den procentuella befolkningsökningen i Halland.

Region Halland beslutade under 2019 att höja skatten från och med 2020 med 58 öre till 11,40 kronor. Den beslutade skattehöjningen syftar till att möjliggöra en omställning av vården.

Det uppdaterade systemet för kostnadsutjämning ’lite mer lika’, vilket beslutades under 2019 och träder ikraft den 1 januari 2020, innebär för Region Hallands del lägre kostnader med omkring 104 miljoner kronor per år.

Det tre år långa samverkansprojektet med Brigham and Women’s hospital (BWH) har avslutats i början av året. Arbetet har tagit ett vetenskapligt helhetsgrepp om system, ledning och styrning, och är unikt inom svensk hälso- och sjukvård. Som resultat av projektet finns det nu analysmetoder för att kunna utveckla vården i den riktning som ger bäst effekt för patienter och verksamheter.

Regionfullmäktige har tagit ett slutgiltigt beslut om det nya vårdinformationsstödet. Region Halland ska samarbeta med övriga regioner inom Sussa samverkan när det gäller det nya vårdinformationsstödet, som bland annat ska ersätta journalsystemet VAS. Sussa står för Strategisk utveckling av sjukvårdsstödjande applikationer och syftet med Sussa är att uppnå målen i nationell vision e-hälsa 2025 samt att upphandla ett kärnsystem, en driftstjänst och specialområden.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg tecknade den 21 augusti, efter slutförd upphandling, kontrakt med Pilatus Aircraft Ltd. (Schweiz) för anskaffning av sex flygplan och option för fyra. Flygplanen kommer att levereras under 2021 och har en specialanpassad medicinsk inredning i kabinen och avancerad navigations- och kommunikationsutrustning ombord. Region Halland har en andel i Svenskt Ambulansflyg som uppgår till 3,2 procent av andelskapitalet.

I samband med att Region Hallands naturbruksutbildningar samlades på Munkagårdsgymnasiet under 2016 inleddes ett treårigt projekt för att utreda framtiden för Plönninge. Utvecklingsprojektet har inneburit att ett antal företag och organisationer har etablerat sig på området. Den treåriga projektperioden har nu avslutats och slutrapporten konstaterar att det är jordbruks- och skogsmarken som har störst strategiskt intresse utifrån Region Hallands regionala utvecklingsuppdrag.

Marken kommer i framtiden vara en testyta för att Region Halland, tillsammans med andra aktörer, ska kunna utveckla de gröna näringarna inklusive besöksnäring och rekreation. Inte minst skogsmarken är en viktig resurs och kommer bland annat ge möjlighet att testa skogsbruk som medför ökad koldioxidbindning och hur man kan få ett säkert skogsbruk i ett förändrat klimat. Plönningeskogen tillsammans med Region Hallands övriga skogsinnehav är också en värdefull tillgång för regionens skogsbruksutbildning.

Planeringen av Öresundstågens nya depå startade 2014 och tre år senare påbörjades bygget av Sveriges modernaste tågverkstad. I april 2020 kommer den toppmoderna Hässleholmsdepån att vara klar. Den nya tågdepån kommer att förkorta servicetiden för tågen avsevärt, vilket kommer att ha stor betydelse för kollektivtrafiken i södra Sverige. Totalkostnaden uppgår till 1, 5 miljarder kronor. Det är Region Skåne som bygger Hässleholmsdepån och samtliga delägare i AB Öresundståg har tecknat en hyresgaranti av depån med Region Skåne. Hallandstrafiken genom Region Halland äger 12 procent av Öresundstågen.

I december påbörjades bygget av Varbergstunneln vilket innebär en 3,1 kilometer lång tunnel under centrala Varberg samt att enkelspåret söderut ersätts med ett dubbelspår. Projektet kommer att pågå i fem år vilket innebär att tågtrafiken planeras komma igång under 2024. Kostnaden uppgår totalt till 4,8 miljarder kronor (enligt 2015 års prisnivå) vilken delas av Trafikverket, Varbergs kommun, Jernhusen samt Region Halland. Region Hallands andel uppgår till 283 miljoner kronor (enligt 2009 års prisnivå).

Region Halland och de halländska kommunerna är från den 1 januari 2019 medlemmar av Greater Copenhagen-samarbetet. Det är ett näringslivspolitiskt partnerskap mellan Region Skåne och Region Halland i Sverige, Region Sjælland och Region Hovedstaden i Danmark, samt de tillhörande 85 kommunerna. Tillsammans arbetar Greater Copenhagen för att skapa en metropolregion som bygger på ökad tillväxt, växande arbetsmarknad och god livskvalitet för de 4,3 miljoner invånare som bor i området.

Regionstyrelsen har under 2019 beslutat om en riktlinje vilket anger ramarna för hur styrningen ska ske inom Region Halland. Syftet är att beskriva hur Regionfullmäktiges beslut omsätts i praktiken samt att fastställa hur arbetet med planering, genomförande och uppföljning ska ske för att säkerställa:
• förutsättningar för en god livskvalitet hos invånarna
• att Regionfullmäktiges mål och ambitioner uppnås
• att lagstiftning och intern styrning efterlevs
• en styrning med fokus på verksamheternas syfte
• en god ekonomisk hushållning.

Regionstyrelsen utövar sin uppsiktplikt över nämnderna genom att erhålla en överblick över alla verksamhetsplaner. Regionstyrelsen har ett ansvar för helheten när det gäller att samordna nämndernas insatser med syfte att nå Regionfullmäktiges mål och ambitioner. Utifrån de mål och indikatorer som konkretiserats i nämndens/styrelsens verksamhetsplan skapas aktiviteter och åtgärder som ska planeras och tidsättas med ett tydligt ansvar. Innehållet i verksamhetsplanen ska löpande stämmas av och analyseras för att säkerställa genomförandet av både verksamhetens uppdrag och utvecklingsarbetet.

Enligt kommunallagen ska en region ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är regionfullmäktige som beslutar om finansiella mål och mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Nedan följer en avstämning och utvärdering av god ekonomisk hushållning i Region Halland. Därefter analyseras den regionala koncernens ekonomiska ställning.

Utvärdering av god ekonomisk hushållning

Regionstyrelsen har under 2019 beslutat om en Riktlinje för god ekonomisk hushållning vilken anger följande: God ekonomisk hushållning innebär enligt Kommunallagen att såväl regionens finansiella som verksamhetsmässiga mål uppnås. Det betyder även att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt samt sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer. Regionens budget ska innehålla finansiella mål, samt mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs att det finns ett samband mellan resursåtgång och verksamhetsresultat. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap samt tydliga mål. För att bedöma huruvida Region Halland uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning behöver resursåtgången ställas i relation till verksamheternas måluppfyllelse.

I Mål och budget 2019 har regionfullmäktige beslutat om Fokusområden med konkretiserade mål. Årets fokusområden är utvecklingsområden som stödjer de långsiktiga strategierna och har valts ut för att de har förbättringspotential. Tabellen nedan visar måluppfyllelsen för årets fokusområden. För en utförlig beskrivning av bedömning och underliggande indikatorer hänvisas till avsnitten om respektive fokusområde.

Samlad bedömning av måluppfyllelse

Slutsatser avseende god ekonomisk hushållning

Den sammantagna bedömningen är att Region Halland uppnår en god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Av de tio fokusområdena så uppfyller åtta årets målvärden, medan två uppfyller målen delvis.

Då man i bedömningen även tar hänsyn till den praxis som finns inom ekonomiområdet blir bedömningen delvis annorlunda. I praxis har det skapats en definition av god ekonomisk hushållning, som innebär att det finansiella resultatet ska uppgå till två procent av summan av skatteintäkterna samt statsbidragen och utjämningen. Detta skulle för Region Hallands del motsvara ett positivt resultat på cirka 200 mnkr. Trots den positiva resultatutvecklingen under 2019 så är den ekonomiska resultatnivån för låg (0,8 procent), för att regionen ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning enligt den praxis som råder. Den sammantagna bedömningen av målet om en god ekonomisk hushållning är att det uppnås delvis.

Resultatutveckling

Regionkoncernens resultat i de sammanställda räkenskaperna uppgår till 288 mnkr. Jämfört med föregående år har koncernens resultat förbättrats med 183 mnkr. Om regionens orealiserade finansiella reavinster exkluderas uppgår koncernens resultat till 99 mnkr. Jämfört med motsvarande period föregående år har koncernens resultat exklusive orealiserade finansiella vinster förbättrats med 103 mnkr. Årets resultat för Hallandstrafiken AB uppgår till 15 mnkr, vilket är en förbättring med 3 mnkr jämfört med föregående år. Hallandstrafiken AB har under året erhållit 474 mnkr i driftbidrag från regionen, vilket är en ökning med 16 mnkr eller 3,5 procent jämfört med föregående år.
Region Hallands resultat exklusive orealiserade finansiella reavinsterna uppgår till 84 mnkr. Även Region Hallands balanskravsresultat uppgår till 84 mnkr och därmed uppfyller regionen kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Se rubriken Balanskravsresultat för fördjupad information.

I Region Hallands officiella resultat ska årets orealiserade finansiella reavinster inkluderas, resultatet uppgår då till 273 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en positiv avvikelse med 261 mnkr. Det positiva resultatet beror till stor del på den nya redovisningslagstiftningen som reglerar att finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde Detta berör regionens pensionsplaceringar. Då utvecklingen under året har varit positiv för aktier och räntebärande värdepapper uppgår värdestegringen till 190 mnkr, vilket är uppbokat som en orealiserad finansiell reavinst i resultaträkningen. Den nya lagstiftningen beskrivs mer i stycket redovisningsprinciper i noten 1.

Resultatet exklusive orealiserade finansiella reavinster uppgår till 84 mnkr, vilket är 72 mnkr bättre än årets budget. De största överskotten mot budget finns centralt, såsom reavinster pensionsmedel (74 mnkr), statsbidrag läkemedelsförmånen (27 mnkr), kostnads- och intäktsutjämning (23 mnkr) samt Regionkontoret (32 mnkr). Störst underskott redovisas inom Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsfinansiering med 73 mnkr, där kostnader inom läkemedelsområdet (56 mnkr) och vårdgarantin (43 mnkr) utgör de enskilt största budgetunderskotten. Kostnaderna för vårdgarantin har minskat jämfört med föregående år och färre patienter hänvisas till vårdgarantiavtalen, men kostnaderna är fortfarande för höga i förhållande till årets budget.

Årets budgetavvikelse för Driftnämnden Hallands sjukhus blev positiv (11 mnkr), medan Driftnämnden Psykiatri redovisar en negativ budgetavvikelse (-15 mnkr). Även Driftnämnderna Regionservice (-12 mnkr) samt Ambulans, diagnostik och hälsa (-10 mnkr) redovisar negativa budgetavvikelser. Övriga driftnämnder och nämnder redovisar positiva budgetavvikelser.

I årets budget finns det upptaget 122 mnkr i effektiviseringar som avser hela regionen. Dessa budgeterade effektiviseringar ligger centralt under Regionstyrelsens verksamheter. Ökade riktade statsbidrag har räknats av mot effektiviseringsposten.

Jämfört med föregående år har regionens resultat förbättrats med 180 mnkr.
Om de orealiserade finansiella vinsterna exkluderas uppgår resultatförbättringen till 100 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. Den halländska hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 39 mnkr och regionens övriga verksamheter har förbättrat resultatet med 61 mnkr, jämfört med föregående år. Driftnämnden Hallands sjukhus har förbättrat resultatet med 253 mnkr jämfört med föregående år, vilket till del förklaras av den ramförstärkning som erhölls i Mål och budget 2019. Driftnämnden Psykiatri har förbättrat resultatet med 23 mnkr jämfört med föregående år, vilket till del förklaras av ramförstärkningen som erhölls i Mål och budget 2019. Ramförstärkningarna har finansierats genom att medel har överförts från Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsfinansiering, vars resultat har försämrats med 222 mnkr. Regiongemensamma kostnader och finansiering har förbättrat resultatet med 34 mnkr, om orealiserade finansiella reavinster exkluderas. Nämndernas verksamheter har under året arbetat målmedvetet med att hålla sina budgetramar och i vissa fall även lyckats minska vissa kostnader såsom bemanningskostnader.

I tabellen resultatutveckling visas årets resultat under den senaste femårsperioden. Regionkoncernens resultat, det vill säga inklusive Hallandstrafiken AB, har en utveckling som är relativt lik regionens utveckling. Angående den nya lagstiftningen 2019, som innebär att vissa finansiella instrument ska värderas till verkligt värde, så har regionen valt att klassificera orealiserade finansiella reavinster/reaförluster som jämförelsestörande poster. I tabellen kan man utläsa att regionens resultat exklusive jämförelsestörande poster, har legat på en nivå relativt nära noll fram till 2018, för att under innevarande år förbättras med 100 mnkr.

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för 67 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Regionens utdebitering är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 10,82 kronor per beskattningsbar hundralapp. Av landets tjugo regioner har Region Östergötland lägst utdebitering med 10,70 kr, medan Region Stockholm har högst utdebitering med 12,08 kr. Region Halland har den näst lägsta utdebiteringen i riket. Under 2020 höjer Region Halland regionskatten med 58 öre till totalt 11,40 kr, vilket innebär att regionens utdebitering hamnar strax under snittet.

Region Hallands skatteintäkter uppgår till 8 041 mnkr, vilket är 6 mnkr högre än budgeterat. Skatteintäkterna har ökat med 3,8 procent jämfört med föregående år. Detta innebär att skatteintäkternas ökningstakt har förstärkts med 0,7 procentenhet jämfört med motsvarande ökningstakt föregående år. Skattehöjningen 2020 beräknas öka skatteintäkterna med cirka 440 mnkr.

Generella statsbidrag och utjämning står för 20 procent av regionens intäkter. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 930 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 9,5 procent jämfört med föregående år, där förändringar inom intäkts- och kostnadsutjämningen står för större delen av ökningen. Jämfört med årets budget blev utfallet 59 mnkr högre, främst beroende på högre statsbidrag för läkemedelsförmånen (27 mnkr) och överskott inom intäkts- och kostnadsutjämningen (23 mnkr). Den nya förändringen från 2020 i kostnadsutjämningssystemet beräknas minska regionens kostnader med cirka 104 mnkr.

Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan regionens finansiella intäkter och kostnader, uppgick till 191 mnkr, vilket är 260 mnkr bättre än budgeterat. I denna post ingår 190 mnkr i finansiella intäkter avseende marknadsvärdering av finansiella placeringar, denna post är inte budgeterad. Exkluderas de orealiserade reavinsterna uppgår regionens finansnetto istället till 1 mnkr, vilket är 70 mnkr bättre än budgeterat. Största delen av överskottet återfinns inom finansiella intäkter som redovisar ett överskott mot budget med 68 mnkr. Uppkomna reavinster från försäljning av värdepapper står för 77 mnkr av överskottet mot budget. Av de finansiella kostnaderna avser merparten räntekostnader för pensionsskulden.

Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,9 procent under 2019. Detta är en positiv utveckling jämfört med föregående år och beror främst på minskade kostnader för kostnads- och intäktsutjämningen. Jämfört med åren 2015 - 2017 är det en lägre ökningstakt då den årliga ökningstakten under dessa år låg mellan 6,0 och 6,9 procent. Regionens skattehöjning och förändringarna i kostnadsutjämningen kommer att bidra till en positiv effekt 2020. Positivt är också att ökningstakten för regionens nettokostnader minskar för andra året i rad under 2019 och nu ligger på en lägre nivå än för skatte- och statsbidragsintäkterna. Regionens nettokostnader för 2019 ökade med 3,8 procent, vilket är en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med föregående års ökningstakt. Detta kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen för 2019, vilken uppgick till 3,2 procent (budget 2019 i förhållande till utfall 2018). Region Hallands ökningstakt under 2019 ligger på samma nivå som snittet för landets alla regioner.

I posten nettokostnader ingår bland annat kostnader för personal, vilket är regionens största kostnadspost med en andel på 46 procent av kostnaderna. Här ingår bland annat löner, sociala avgifter och pensionskostnader, som under året har ökat med 188 mnkr eller 3,6 procent till 5 409 mnkr. Jämfört med budget redovisas här en positiv avvikelse med 54 mnkr (-19 mnkr föregående år). Störst positiv budgetavvikelse finns här inom Driftnämnden Närsjukvården med 41 mnkr. Avvikelsen avser främst Vårdvalet och beror bland annat på svårigheter med att rekrytera vissa kompetenser såsom exempelvis specialistläkare och psykologer. Störst negativ budgetavvikelse finns här inom Regiongemensamma kostnader och finansiering med 20 mnkr, vilket främst beror på kostnader för pensionsskuldens förändring/ökning.

Nämnderna har under året målmedvetet arbetat med att minska anlitandet av inhyrd personal. Regionens totala kostnad för all inhyrd personal har under året minskat med 21 procent eller 34 mnkr och uppgår till 133 mnkr. Under 2019 har 70 mnkr varit budgeterat för inhyrd personal, vilket för regionen som helhet innebär en negativ avvikelse mot budget med 63 mnkr (-152 mnkr föregående år). Kostnaderna för inhyrda läkare har minskat med 2 procent jämfört med föregående år och uppgår till 84 mnkr, medan kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor har minskat med 43 procent till 39 mnkr. Störst kostnad för inhyrd personal har Driftnämnden Hallands sjukhus, där kostnaderna har minskat med 26 procent till 65 mnkr. Driftnämnden Psykiatri har minskat användandet av inhyrd personal med 20 procent till 30 mnkr.

Sammantaget har kostnader för egen personal och för inhyrd personal ökat med 2,8 procent jämfört med föregående år. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med 9 mnkr (171 mnkr föregående år).

Regionens kostnader för köpt vård har under året ökat med 83 mnkr eller 4,0 procent till 2 139 mnkr. Årets kostnadsökning har främst uppkommit inom regionvården (48 mnkr) och inom valfrihetsvården (26 mnkr). Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med 215 mnkr, där cirka 150 mnkr avser köpt vård för utomlänspatienter som sedan vidarefaktureras hemregionen.

Regionens totala kostnader för läkemedel har under året ökat med 95 mnkr eller 7,6 procent (13,2 procent föregående år) till 1 340 mnkr. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med 79 mnkr. Posten består dels av läkemedel på rekvisition, det vill säga det som används på vårdinrättningar, och dels av förskrivningsläkemedel, det som skrivs ut på recept.

Verksamhetens intäkter har under 2019 ökat med 57 mnkr eller 3,1 procent. Främst är det erhållna bidrag som har ökat med 82 mnkr eller 14 procent, jämfört med föregående år, där merparten avser riktade statsbidrag. Årets ökning av riktade statsbidrag (78 mnkr) förklaras av statens nya primärvårdssatsning, kallad God och nära vård, samt återinförandet av Kömiljarden. Totalt erhöll regionen 516 mnkr i riktade statsbidrag, där de största bidragen är riktade mot hälso- och sjukvården, men också mot Kultur- och skolverksamheten. Utfallet för årets riktade statsbidrag är 173 mnkr högre än budgeterat. En förklaring till den stora avvikelsen mot budget är att efter det att regionens budget var fastställd, har regeringen ökat satsningarna med olika insatser inom hälso- och sjukvården. De största enskilda riktade statsbidragen under 2019 är Utveckla förutsättningarna för vårdens medarbetare (99 mnkr), ny satsning inom primärvården God och nära vård (77 mnkr), Kömiljarden (54 mnkr), Förlossningsvård och kvinnors hälsa (47 mnkr) och Psykisk hälsa (38 mnkr).

Nettokostnadsandelen och dess utveckling

Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader, inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. En andel under 100 procent visar på en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket skapar utrymme för att finansiera investeringar. Nettokostnadsandel är ett mått som används för att mäta den finansiella måluppfyllelsen i god ekonomisk hushållning. Enligt praxis ska resultatet vara minst två procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent, denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning. Mot bakgrund av regionens ekonomiska läge, beslutades i Mål och budget 2019, att nettokostnadsandelen ska uppgå till högst 99,9 procent. Redovisningen av nettokostnadsandelen är gjord exklusive orealiserade finansiella vinster.

Nettokostnadsandelen för 2019 uppgår till 99,2 procent, vilket är 0,7 procentenheter bättre än budgeterat. Jämfört med föregående år har nettokostnadsandelen förbättrats med 1,0 procentenheter, främst beroende på att regionens intäkter avseende skatt och statsbidrag har ökat mer än vad verksamhetens nettokostnader har gjort. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 99,8 procent, vilket är en förbättring med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år. Den genomsnittliga nivån för resultat i förhållande till summan av skatteintäkter samt statsbidrag och utjämning har uppgått till 0,2 procent. Riktningen är positiv, men nivån är för låg för att kunna betraktas som god ekonomisk hushållning.

Investeringar

Koncernens investeringar uppgår till 414 mnkr. Den genomsnittliga investeringsnivån över den senaste femårsperioden uppgår till 398 mnkr. Koncernen har relativt låga långfristiga skulder och dessa har ingen direkt koppling till investeringsverksamheten. Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår till 100 procent, vilket är den högsta nivån under den senaste femårsperioden och beror främst på årets resultatförbättring.

Regionens investeringsbudget omsluter 539 mnkr, vilket är 177 mnkr lägre än föregående års anslag. Under 2019 har regionen investerat 393 mnkr, därav 163 mnkr i utrustning, 5 mnkr i immateriella tillgångar och 225 mnkr i fastigheter. Investeringsnivån innebär att 73 procent av årets investeringsanslag har tagits i anspråk. När det gäller större investeringar är det vanligt att det blir en tidsförskjutning mellan åren. Mer om regionens investeringar finns i avsnittet Investeringsredovisning.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skattemedel (eget kapital). Ju högre procenttal som soliditeten uppvisar, desto starkare finansiell styrka finns det. Koncernens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till – 4,3 procent (exklusive orealiserade finansiella reavinster), vilket är en förstärkning med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Regionens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser uppgår till -4,9 procent, vilket är en förstärkning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående år. Förbättringen förklaras främst av årets positiva resultat (84 mnkr. Region Hallands långsiktiga finansiella styrka bedöms inte vara tillräckligt stark.

Regionens soliditet enligt den lagstadgade blandmodellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgår till 34,8 procent, vilket är en försvagning med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen förklaras främst av att regionens pensionsavsättningar i balansräkningen, har ökat med 357 mnkr jämfört med föregående år, beroende på nyintjänade pensionsförmåner.

Finansiella nettotillgångar

I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Måttet speglar den medellånga finansiella handlingsberedskapen. Måttet består av omsättningstillgångar plus långfristiga fordringar minus kortfristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finansiella nettotillgångarna i relation till verksamhetens nettokostnad kan man se om nettotillgångarna behåller eller tappar i styrka i förhållande till nettokostnaderna. De finansiella nettotillgångarna ökade under 2019 med 401 mnkr, främst beroende på omsättningstillgångarnas ökning och uppgick vid årets slut till 2 490 mnkr. Följden blev en förstärkning av nyckeltalet med 3,3 procentenheter.

Likviditet

Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Kassalikviditeten har de senaste åren legat på en relativt konstant och stabil nivå. Nyckeltalet har under 2019 stärkts med 18 procentenheter, främst beroende på en ökning av omsättningstillgångarna.

Regionens likvida medel uppgår per den sista december till 3 794 mnkr (exklusive orealiserade finansiella reavinster), vilket innebär en ökning med 295 mnkr under 2019. Genom att sätta de likvida medlen i relation till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har stärkts med 1,7 procentenheter under 2019 och ligger kvar på en stabil nivå.

Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 587 mnkr. Marknadsvärdet uppgår till 1 886 mnkr, vilket innebär en ökning med 18 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den bokförda avkastningen på likvida medel, inklusive pensionsmedel, uppgick till 95 mnkr. Uppgifterna är exklusive marknadsvärdering orealiserade reavinster.

Pensionsskuld

Regionens totala pensionsskuld inklusive löneskatt uppgick den 31 december 2019 till 6 554 mnkr, vilket är en ökning med 6,1 procent jämfört med föregående år. Av pensionsåtagandet avser 3 282 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 3 272 mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 50 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 50 procent beaktas i balansräkningen.

Borgensåtaganden

Region Halland har ett beslutat borgensåtagande med 260 mnkr (där enbart 139 mnkr är utnyttjat) beträffande Hallandstrafiken AB:s leasingavtal för fem tåg, avseende Öresundstågstrafiken. Hallandstrafiken AB är ett av Region Halland helägt dotterbolag, där regionen till stora delar styr bolagets ekonomi genom det årliga driftbidraget. I och med detta bedöms risken i åtagandet som obefintligt.

Vidare har Region Halland tillsammans med 20 andra regioner ingått en solidarisk borgen, såsom för egen skuld, motsvarande maximalt 8 miljarder kronor avseende AB Transitio. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, ”egna tåg”. Regionens borgensandel uppgår här till 573 mnkr. Risken i åtagandet bedöms som låg, dels genom regressrätten, dels genom att motparten endast är andra regioner.

Vidare har regionen ett borgensåtagande uppgående till 13 mnkr avseende Stiftelsen Bräcke diakonis pensionsåtagande. Bräcke diakoni driver sedan 90 år vård och omsorg utan vinstsyfte. Region Halland har inget inflytande över stiftelsen, risken i åtagandet är därför svårbedömd.

Känslighetsanalys

Koncernens beroende av omvärlden kan visas i en känslighetsanalys. Nedan visas hur olika intäkts- och kostnadsposter påverkar koncernens resultat om de förändras. Störst effekt på koncernens intäkter har en procents förändring av skatteintäkterna vilket ger en resultatpåverkan på 80 mnkr. På kostnadssidan är det personalkostnaderna som har störst effekt om de förändras med en procent. Vissa poster kan helt eller delvis påverkas av koncernen, medan andra ligger utanför koncernens kontroll.

Ekonomisk jämförelse med andra regioner

Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram ett antal nyckeltal, för att kunna jämföra den ekonomiska styrkan i landets regioner. Utgångspunkten är åtta ekonomiska nyckeltal där Region Halland jämförs med rikssnittet. Fyra nyckeltal mäter den långsiktiga kapaciteten och fyra mäter den kortsiktiga beredskapen. Region Hallands långsiktiga ekonomiska kapacitet är bättre än rikssnittet för alla fyra nyckeltalen. Det är nyckeltalen för justerad regionskatt, soliditet, skattefinansiering investeringar och relativ nettokostnadsutveckling, som ligger klart över rikssnittet. När det gäller regionens kortsiktiga ekonomiska beredskap ligger regionen i topp på två av nyckeltalen, kassalikviditet och justerad regionskatt, medan regionen ligger på rikssnittet för nettokostnadsutveckling per invånare. För resultat före extraordinära poster ligger regionen under rikssnittet. Uppgifterna har ett års eftersläpning det vill säga det är 2018 års värden som jämförs.

Balanskravet är kommunallagens regelverk för krav på ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader. Om regionens kostnader är större än intäkterna för det aktuella räkenskapsåret uppstår ett underskott eller negativt balanskravsresultat, som ska återställas under de tre kommande åren. Balanskravsutredningen omfattar enbart Region Halland.

Regionen hade vid 2019 års början ett negativt balanskravsresultat att återställa som uppgick till -40 mnkr. Årets balanskravsresultat uppgår till 84 mnkr och återställer därmed 2018 års negativa balanskravsresultat.

Balanskravsutredningen nedan visar hur balanskravsresultatet har uppstått. Utgångspunkten är årets resultat enligt resultaträkningen, därefter ska eventuella realisationsvinster exkluderas. Regionen har under 2019 inte sålt några fastigheter och inga realisationsvinster har därmed kunnat uppstå. Slutligen har orealiserade finansiella vinster (190 mnkr) enligt det nya regelverket från 2019 rörande marknadsvärdering av pensionsplaceringar exkluderats i balanskravutredningen.

Personalomsättning

Personalomsättningen har en fortsatt minskande trend som planar ut efter andra kvartalet 2019 och är 0,8 procent lägre än förra årets årsvärde vilket beror på minskade externa avgångar. Samtliga förvaltningar förutom Psykiatrin uppvisar sjunkande personalomsättning jämfört med 2018. Psykiatrin låg i linje med tidigare år fram till slutet av sommaren då två månader med en större mängd externa avgångar avlöste varandra vilket resulterade i ett ökat årsvärde jämfört med föregående år på 3,73 procent. Närsjukvården Halland har högst personalomsättning inom Regionen med sina 16,43 procent. Deras trend är minskande, framförallt för externa avgångar som minskar med nästan två procent medan mängden pensioner och interna avgångar ökar vilket resulterar i 0,48 procent minskning totalt sedan årsvärdet i december 2018. Fördelningen av personalomsättning mellan kvinnor och män är fortsättningsvis jämn, kvinnorna står för 11,2 procent medan männen står för 10,8 procent.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron visar en plan trend och har ett årsvärde i december 2019 som är i nivå med samma period 2018. Flertalet förvaltningar visar en sjunkande eller plan trend medan Kultur och skola tillsammans med Ambulans diagnostik & hälsa var de förvaltningar som ökade jämfört med förra årets årsvärde. Kultur och skola har en historia av låg sjukfrånvaro och ökningen är ett resultat av en högre andel lång sjukfrånvaro. Även Ambulans diagnostik & hälsa har låg sjukfrånvaro och ökningen beror på fler korta sjukfrånvarotillfällen vilket ses bero på naturliga orsaker. Mellan de olika yrkesgrupperna skiljer andel sjukfrånvaro sig åt och här är det Ekonomi- och transportpersonal som de senaste åren ökat succesivt till 8,2 procent. En orsak till detta är förändringar inom verksamheterna städ och vårdnära service.

Sjukfrånvaron bland kvinnor respektive män skiljer sig åt där kvinnor fortsättningsvis har högre sjukfrånvaro än män. Jämfört med årsvärdet 2018 ligger kvinnorna på samma nivå medan männen har minskad sjukfrånvaro med 0,2 procentenheter (i huvudsak är korttidssjukfrånvaro). Fördelat på ålder är fortsättningsvis gruppen 50+ den grupp som har störst andel sjukfrånvaro med 6,1 procent. Övriga åldersgrupper är i paritet med föregående år.

Bemanningspersonal kostnad, läkare och sjuksköterskor

Kostnaden för inhyrd personal har minskat med 34,3 mnkr till 119,9 mnkr vilket är en minskning med 22 procent jämfört med föregående år. Inhyrda sjuksköterskor står för merparten av minskningen. En bidragande orsak till resultatet är det konsekventa arbetet med verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning som gjorts på förvaltningarna samtidigt som det varit färre avgångar jämfört med samma period 2018. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat med 5 mnkr men svårigheter med att rekrytera specifika läkarkompetenser gör att den inte minskat i samma utsträckning som inhyrda sjuksköterskor.

Hållbart Medarbetarengagemang, HME

Under hösten 2019 genomfördes en medarbetarundersökning där cirka 6300 medarbetare svarade vilket gav en svarsfrekvens på 80 procent. Undersökningen visar ett resultat för HME-index (Hållbart Medarbetarengagemang) och uppnår målvärdet 77 som beslutats i kompetensförsörjnings-policyn. I de tre delindex som utgör HME-index var samtliga områden över målvärdet 74. Delindex motivation och styrning är i paritet med föregående års undersökning medan ledarskap ökat från 76 till 77.

1. Grundad riktning och samlade perspektiv
Hallands läge, innebär att vi behöver arbeta tillsammans med andra över organisatoriska gränser. Vi utreder frågor ur multipla perspektiv eftersom vi tror att vi möter utmaningarna bäst så. Att enbart lösa frågor utifrån ett vårdprofessionsperspektiv, ett ekonomiperspektiv eller ens ett patientperspektiv skapar ingen utveckling.

2. Verksamhetsstyrning istället för budgetstyrning
En budget måste vara realistisk och ha sin utgångspunkt i vad det vi ska göra kan förväntas kosta - istället för att utgå ifrån vad man önskar att det ska kosta. Det är inte en självklarhet i dagens sjukvårdssverige.

3. Helhetsgrepp
Med en sammanhållen organisering av verksamheten där ansvaret för den samlade verksamheten finns i samma linje, istället för att delas upp (exempelvis ”beställare – och utförarmodell”), får vi en mer effektiv modell för att styra verksamheten. Beslutsvägarna blir kortare, kunskapen hos ledningen ökar, verksamheten får lättare att ställa om och den interna kommunikationen blir mer lätthanterlig.

4. Uppgiftsfokusering inte uppdragsorientering
Uppgiften att skapa en god verksamhet går före det formellt formulerade uppdraget. Uppgifterna inom uppdragen kan då anpassas och utföras på det sätt som lämpar sig bäst i respektive verksamhetsområde.

5. Faktabaserad vård
Oerhört viktigt är också att inte göra avsteg från den faktabaserade vården. Allt för ofta påverkas vården av populism, myter och subjektiva uppfattningar. I Region Halland utvecklas därför löpande kunskapen med utgångspunkt i vedertagen vetenskap tillsammans med insamling och analys av data för att i ännu högre utsträckning kunna erbjuda en god och ändamålsenlig vård.

Vad gäller det regionala utvecklingsarbetet fokuserar Region Halland på gemensamma satsningar tillsammans med kommuner och kringliggande regioner för att utveckla regionen. Region Halland tar en aktiv del i samarbetsorganisationen Greater Copenhagen, där fyra regioner i två länder har en gemensam vision om tillväxt och nya arbetstillfällen. Viktiga samarbetsområden är miljö, infrastruktur, en sammanhållen arbetsmarknad och digital utveckling. Greater Copenhagen har ett gemensamt varumärke och arbetar för att locka företag, investeringar och talanger till regionen.
Vi vill dessutom vara delaktiga i och bidra till STRING-samarbetet. Syftet med STRING är att stärka den regionala utvecklingen i hela korridoren från Hamburg till Oslo genom att arbeta med infrastruktur, grön tillväxt, gränshinderfrågor, forskning och utveckling samt turism och kultur.

Region Halland ingår också i Regionsamverkan Sydsverige, som är ett samarbetsorgan för Sveriges sex sydligaste regioner och arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling för Sydsverige. Målsättningen är att skapa en grund för hållbar utveckling i Sydsverige i ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hänseende. Huvudsakliga samarbetsområden inom Regionsamverkan Sydsverige är regional utveckling, bredband, kultur, kollektivtrafik och infrastruktur.

EU:s nya programperiod inleds under 2021 och pågår till 2027. Genom vårt engagemang i sammanhållningspolitiken får regionen tillsammans med andra aktörer möjlighet att formulera och prioritera insatser utifrån våra unika förutsättningar och behov. Det handlar bland annat om att stärka innovationer och produktivitet, säkra framtida kompetensförsörjning, stärka individers förmåga till omställning på arbetsmarknaden, öka tillgängligheten samt arbeta för ett klimatanpassat och koldioxidsnålt samhälle. En stor del av finansieringen av det regionala utvecklingsuppdraget kommer från EU och sammanhållningspolitiken.

Regionfullmäktige
Regionfullmäktige är Region Hallands högsta beslutande församling och har 71 ledamöter. Dessa representerar hela Halland och väljs i direkta val vart fjärde år (senast i september 2018). Här bestäms bland annat vilka mål regionen ska arbeta mot och hur regionens pengar ska fördelas mellan olika verksamhetsområden. Ordförande är Thomas Jönsson (M). Under 2019 genomförde regionfullmäktige fem sammanträden.

Mandatfördelning Regionfullmäktige
Den 15 oktober 2018 tillträdde det nyvalda fullmäktige med denna mandatfördelning:

Efter valet 2018 bildar Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna en majoritet med 36 mandat i fullmäktige.

Regionstyrelsen
Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen. Styrelsen och dess 15 ledamöter bereder alla ärenden som ska beslutas i regionfullmäktige, och fattar också själv beslut i många ärenden. Ordförande är Mikaela Waltersson (M).

Kommunberedning för samverkan
En särskild Kommunberedning med 16 ledamöter arbetar för samråd och samverkan med Hallands kommuner. Kommunberedningen samordnar regionala och kommunala utvecklingsprocesser, initierar kommunal samverkan samt ger rekommendationer.

Lokala nämnder
De lokala nämnderna verkar på uppdrag av regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Driftnämnder
Region Hallands driftsverksamhet är organiserade i sex driftnämnder.

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel
Är en gemensam nämnd för Region Halland och länets kommuner.

Patientnämnden är en gemensam nämnd för Region Halland och de halländska kommunerna.

Dotterbolag. Region Halland har två helägda dotterbolag. Hallandstrafiken ansvarar för kollektivtrafiken och Teater Halland AB bedriver teaterverksamhet.

Regionens samlade verksamhet

Styrelser och nämnder

Regionstyrelsen
Regionstyrelsens har det övergripande ansvaret för regionens utveckling, ekonomi och Region Halland som arbetsgivare. Regionstyrelsen har även uppsyn över nämnderna och de bolag som regionen helt eller delvis äger.

Driftnämnden Hallands sjukhus
Hallands sjukhus ansvarar för den specialiserade somatiska vården i Halland. Hallands sjukhus består av akutsjukhusen i Halmstad och Varberg samt den planerade verksamheten som bedrivs i Kungsbacka och Falkenberg.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa
Förvaltningen innefattar Ambulanssjukvård, sjukresor, färdtjänsthandläggning, 1177 Vårdguiden på telefon, Medicinsk diagnostik samt Hälsa och funktionsstöd.

Driftnämnden Närsjukvård
Närsjukvården Halland består av två delar, Vårdcentralen Halland och Folktandvården Halland. Vårdcentralen Halland driver regionens 24 offentligt ägda vårdcentraler. Verksamheten är intäktsfinansierad och drivs i konkurrens med privata vårdcentraler. Folktandvården Halland driver 20 allmäntandvårdskliniker och fyra tandregleringskliniker. Verksamheten drivs i konkurrens med privata aktörer.

Driftnämnden Psykiatri
Psykiatri Halland består av ett trettiotal mottagningar och vårdavdelningar. Öppenvård finns i alla de sex halländska kommunerna och sjukhusvård i Halmstad och Varberg.

Driftnämnden Regionservice
Regionservice är Region Hallands interna serviceorganisation med uppdrag att leverera ett kostnadseffektivt utbud av stöd och service. Regionservice levererar tjänster inom facilities management och administration.

Driftnämnden Kultur och skola
Inom förvaltningen finns verksamheterna Kultur i Halland, Munkagårdsgymnasiet, Katrinebergs folkhögskola och Löftadalens folkhögskola. Inom Kultur i Halland bedrivs såväl kulturpolitiskt strategiskt arbete som operativ främjande-, produktions- och arrangörsverksamhet. Region Halland är huvudman för skolorna.

Lokala nämnder
I de lokala nämndernas uppdrag ingår bland annat att bidra till utveckling av hälsans bestämningsfaktorer i samhället, för en jämlik och positiv hälsoutveckling. Nämnderna ska även bidra med inventeringar och bedömningar av invånarnas behov av sjukvård.

Patientnämnden Halland
Patientnämnden är en gemensam nämnd för Region Halland och de halländska kommunerna. Nämnden har ett kansli som stöttar patienterna i kontakten med hälso- och sjukvården och bevakar deras rättigheter.

Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel
Är en gemensam nämnd för Region Halland och länets kommuner. Region Halland och kommunerna ansvarar gemensamt för hjälpmedelsverksamheten i länet samt är kvalitetsnämnd för hemsjukvården.

Koncernföretag

Hallandstrafiken AB (100%)
Region Halland är regional kollektivtrafikmyndighet i Halland och ensam ägare till Hallandstrafiken AB och svarar genom bolaget för kollektivtrafiken i länet. Verksamheten bedrivs genom trafik som upphandlas från fristående trafikföretag i konkurrens. Det ankommer på Region Halland att ta fram ett Trafikförsörjningsprogram i enlighet med Kollektivtrafiklagen. Utöver detta tar Hallandstrafiken fram en Kollektivtrafikplan som beskriver hur verksamheten ska utvecklas de kommande tre åren. Hallandstrafikens utbud omfattar busstrafik i tätorter och på landsbygden, närtrafik med taxi på landsbygden samt tågtrafik på regionala järnvägar och Västkustbanan. Trafikutbudet möjliggör resor inom länet men också till/från Västra Götaland, Småland och Skåne. Via uppdragsavtal har Hallandstrafiken fått ansvaret för att upphandla och samordna färdtjänst i de halländska kommunerna, samt sjukresor på uppdrag av Region Halland. Hallandstrafiken utför på uppdrag av kommunerna även planering och samordning av skolskjutsar. Region Halland är tillsammans med fem andra regioner huvudmän för den svenska delen av Öresundstågstrafiken.

Teater Halland AB (100%)
Teater Halland AB med säte i Varbergs kommun är ett av Region Halland helägt aktiebolag, med en av Regionstyrelsen utsedd styrelse och egen verkställande direktör tillika konstnärlig ledare. Teater Halland ska spela för barn, unga och vuxna i hela Halland och vara en resurs för såväl skolor som föreningar och andra aktörer.

Andra företag med ägarintresse

ALMI Företagspartner Halland AB, ägarandel 49 %
Region Halland är 49 procentig ägare av ALMI Företagspartner Halland AB. Resterande 51 procent av bolaget ägs av moderbolaget Almi Företagspartner AB, som i sin tur ägs av staten. Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser – från idéer till framgångsrika företag.

AB Transitio, ägarandel 5 %
AB Transitio är ett bolag som samägs av tjugo regioner och kollektivtrafikmyndigheter från Skåne till Norrbotten. AB Transitio anskaffar, finansierar och förvaltar spårfordon åt sina ägare. Syftet är främst att optimera ägarnas fordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll.

Öresundståg AB, ägarandel 12 %
Öresundståg är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bolaget ägs av kollektivtrafikmyndigheterna i Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Kronoberg, Region Kalmar län och Region Blekinge. Bolagets uppgift är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågssystemet i Sverige, häribland avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling.

Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
LÖF är ett ömsesidigt försäkringsbolag som ägs av Sveriges regioner. Den som drabbas av en skada inom sjuk- eller tandvård kan ha rätt till ekonomisk ersättning enligt patientskadelagen. Patientskadelagen kräver att offentliga samt privata vårdgivare har en gällande försäkring, patientförsäkring, för eventuella skador som en patient kan drabbas av under en behandling. Bolaget är ett rikstäckande försäkringsbolag som har till huvuduppgift att försäkra de vårdgivare som finansieras av regionerna.

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg
Regionen äger andelar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg. Samtliga regioner har från och med januari 2016 bildat ett kommunalförbund, Svenskt Ambulansflyg, med ansvar att driva en nationellt sammanhållen ambulansflygverksamhet. Syftet är att säkerställa ökad möjlighet för vård på lika villkor oavsett var i landet man bor. Verksamheten är under uppbyggnad och förväntad driftstart är år 2021.

Inera AB
Inera ägs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt regioner och kommuner Inera erbjuder kompetens inom digitalisering som stöd för ägarnas verksamhetsutveckling. Kärnområde är digitalisering inom vård och omsorg.

Övrigt
Härutöver har regionen aktieinnehav i IUC (Industriellt Utvecklingscenter Halland), insatskapital i Arla och andelar i Varbergsvind ekonomisk förening.

Uppdragsföretag – kommunala entreprenader

Regionen har ansvar att verka för en god hälsa hos befolkningen och en god hälso- och sjukvård. Aktiviteterna för att uppnå fullmäktiges mål kan antingen ske i egen regi eller genom att ingå avtal med externa utförare. Det senare sker bland annat genom upphandling av vård enligt Lagen om offentlig upphandling och Lagen om valfrihetssystem.

Regionens totala ersättning till uppdragsföretag/kommunala entreprenader uppgick 2019 till cirka 1 105 mnkr (1 082 mnkr föregående år). De tio största uppdragsföretagen redovisas i organisationsschemat ovan, vilka har erhållit en sammanlagd ersättning på 461 mnkr.