Finansiella rapporter

Resultaträkning

Balansräkning

Kassaflödesanalys

Noter och tilläggsupplysningar

Not 1 Redovisningsprinciper
Inledning
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunallagen, lag om kommunal bokföring och redovisning samt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Dessa rekommendationer gäller den juridiska personen regionen och regionens sammanställda redovisning. I 2019 års bokföring har lagstiftning och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats.
Detta innebär bland annat att:
• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras regionen och att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
• Fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta.
• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
• Periodisering av kostnader och intäkter har skett enligt god redovisningssed.
• Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde.

Under oktober månad (2019) publicerades RKR rekommendation R15 Förvaltningsberättelse. I denna förordas en annan struktur och rubrikindelning av förvaltningsberättelsen. Denna rekommendation gäller från och med räkenskapsåret 2020, men RKR säger att tidigare tillämpning uppmuntras. Regionen har påbörjat arbetet med att tillämpa den nya indelningen av förvaltningsberättelsen i 2019 års årsredovisning.

Ny lagstiftning 2019
Från och med januari 2019 ska lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning (LKBR) tillämpas av samtliga kommuner, landsting/regioner och kommunalförbund. Den nya lagstiftningen LKBR ersätter den gamla lagen om kommunal redovisning.

Byte av redovisningsprincip
En ändrad redovisningsprincip i den nya lagen är att finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring ska värderas till verkligt värde (marknadsvärde). Detta berör regionens pensionsplaceringar. Värdeförändringen påverkar tillgångarnas värde och regionens redovisade resultat. Om tillgångarna ökar i värde jämfört med ingångsvärdet vid årets början, ska en orealiserad vinst redovisas som en finansiell intäkt och vid en minskning ska en orealiserad förlust redovisas som en finansiell kostnad. Denna positiva eller negativa värdeförändring redovisas under Regionstyrelsens regiongemensamma kostnader och finansiering och ingår sedan i regionens totala resultat. Med anledning av den ändrade redovisningsprincipen från 2019 har även 2018 års resultat- och balansräkning justerats, samt även jämförelsetal för 2018. I balanskravsutredningen vid årets slut ska den orealiserade vinsten eller förlusten exkluderas vid framräknandet av regionens balanskravsresultat.

Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är en följd av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Posterna särredovisas i not till resultaträkningen och kassaflödesanalysen. För att en post ska klassas som jämförelsestörande ska beloppet vara väsentligt. RKR och SKR kan ibland rekommendera att vissa ekonomiska händelser ska klassificeras som jämförelsestörande. Angående ny lagstiftning 2019, att vissa finansiella instrument ska värderas till verkligt värde, har regionen valt att klassificera orealiserade finansiella vinster/förluster som jämförelsestörande poster. Under 2019 har regionen enbart klassificerat orealiserade finansiella vinster som jämförelsestörande.

Sammanställda räkenskaper
Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska sammanställda räkenskaper upprättas för den kommunala koncernen. Den kommunala koncernen består av regionen tillsammans med de regionala koncernföretagen. Syftet med de sammanställda räkenskaperna är att visa regionens totala ekonomiska ställning oavsett rörelseform. Ett regionalt koncernföretag är en juridisk person över vars verksamhet, mål och strategier en region har ett varaktigt betydande inflytande. Enligt lagen ska ett betydande inflytande anses finnas vid ett innehav av minst tjugo procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ.

Enligt rekommendation RKR R16 är regionen skyldig att upprätta sammanställda räkenskaper om koncernföretagens totala omsättning eller omslutning överstiger fem procent av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Där framgår också att koncernföretag vars verksamhet är av obetydlig omfattning kan undantas från konsolidering. Detta gäller företag där regionens andel av omsättning och omslutning är mindre än två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Med hänsyn till denna undantagsregel har regionen valt att inte konsolidera Teater Halland AB och ALMI företagspartner Halland AB. De sammanställda räkenskaperna omfattar Region Halland och Hallandstrafiken AB. De sammanställda räkenskaperna ska innehålla en resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och noter.
Regionens sammanställda räkenskaper har upprättats enligt förvärvsanalys och med hänsyn till specificering enligt så kallad proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp i resultat- och balansräkning som motsvarar ägd andel ska inkluderas i regionens sammanställda räkenskaper. Förvärvsanalys innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. Avskrivningar under/över plan har exkluderats i resultaträkningen, det vill säga resultat före bokslutsdispositioner är beaktat i koncernsammanställningen. Obeskattade reserver har räknats som eget kapital.

INTÄKTER
Specialdestinerade statsbidrag (riktade statsbidrag) är tidsbegränsade och knutna till en viss verksamhet eller åtgärd. De betalas inte ut med automatik utan måste sökas. De specialdestinerade statsbidragen kräver oftast någon form av motprestation och återrapportering till staten. De periodiseras i normalfallet till den period då prestationerna har utförts. Specialdestinerade statsbidrag redovisas i resultaträkningen under verksamhetens intäkter.

Skatteintäkter
Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Regioner publicerar i december under räkenskapsåret används vid beräkning och periodisering av årets skatteintäkter. Detta är i enlighet med rekommendation RKR R2 intäkter.

Generella statsbidrag och utjämning
De generella statsbidragen är att anse som ett allmänt finansiellt stöd utan krav på särskilt användningsområde eller viss prestation. En annan stor intäktspost avser bidrag och avgifter rörande systemet för kommunalekonomisk utjämning. Systemet för kommunalekonomisk utjämning ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla regioner och landsting i landet, att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Skillnader i skatteuttag ska därmed i huvudsak spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Inom de generella statsbidragen regleras också för utökade eller minskade uppdrag mellan stat och regioner enligt finansieringsprincipen.

Läkemedelsförmånen
Under generella statsbidrag och utjämning redovisas även statsbidragsintäkter avseende läkemedelsförmånen. Den 25 januari 2019 godkände SKR:s styrelse en överenskommelse om statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånerna som gäller för 2019. Dessa medel är ett bidrag för regionens kostnader för läkemedelsförmånerna, även läkemedel förskrivna enligt smittskyddslagen samt läkemedel för behandling av hepatit C.

Tillfälligt stöd för att hantera den rådande flyktingsituationen
Under 2015 erhöll Region Halland 43 mnkr avseende ett tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar. Enligt Rådet för kommunal redovisning ska minst en trettondel av statsbidraget ha redovisats som intäkt under 2015 och resterande tolv trettondelar under 2016. Region Halland har här gjort avsteg från rådets yttrande angående periodisering och har matchat intäkterna mot de kostnader som regionen anser att statsbidraget ska täcka. Regionen har periodiserat statsbidraget på följande år, 0 mnkr 2015, 22 mnkr 2016, 6 mnkr 2017, 10 mnkr under 2018 och resterande 5 mnkr under 2019.

Välfärdsmiljarderna
Under 2019 har det lämnats ett statsbidrag om 15 miljarder till kommuner och landsting för att stärka välfärden, de så kallade välfärdsmiljarderna. Statsbidraget fördelas dels utifrån invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till antalet asylsökande och flyktingar. Regionens intäkt för 2019 uppgår till 79 mnkr, dels 48 mnkr som hanteras som ett generellt statsbidrag och dels 31 mnkr som ingår i intäkts- och kostnadsutjämningen.

KOSTNADER
Avskrivningar
Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden, med linjär avskrivning baserat på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. Avskrivning på utrustning och byggnader påbörjas månaden efter det att investeringen är tagen i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående fastighetsarbeten görs inga avskrivningar.
Avskrivningstider:
• Bilar och andra transportmedel 3 - 8 år
• Byggnader (komponentavskrivning) 10 - 80 år
• Byggnadsinventarier 3 - 15 år
• Immateriella anläggningstillgångar 3 - 5 år
• IT-utrustning 3 - 10 år
• Medicinteknisk apparatur 3 - 12 år
• Undervisningsutrustning 3 - 10 år
• Vårdutrustning 3 - 10 år
• Övriga maskiner och inventarier 3 - 10 år

Hyres- och leasingkostnader
Av regionens finanspolicy framgår att leasing i princip endast ska få förekomma när det gäller fordon. Leasing av fordon ska från och med 2016 ske via regionens avtal med Nordea, denna leasing klassificeras som finansiell leasing. Leasetagaren ska redovisa objekt som innehas enligt ett finansiellt leasingavtal som anläggningstillgång i balansräkningen (RKR R5). Förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld i balansräkningen. Ett finansiellt leasingavtal resulterar i både avskrivningar och räntekostnader som redovisas i resultaträkningen. Reglering sker i samband med årsbokslutet. All övrig leasing har klassificerats som operationell leasing, här ingår bland annat externa lokalhyror. Regionens operationella leasingavtal redovisas som hyreskostnader i redovisningen.

Komponentredovisning
Från och med 2016 tillämpar regionen komponentredovisning för nya byggnader. Under 2016 har historiken hanterats så att alla byggnader med väsentliga värden nu redovisas enligt komponentmetoden. Övergången till komponentredovisning är i enlighet med RKR R4, materiella anläggningstillgångar. Här anges att om skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter förväntas vara väsentlig, ska tillgången delas upp i dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat, då avskrivningarna ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas.

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella och immateriella anläggningstillgångar är i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Gränsdragning mellan kostnad och investering
Region Halland ställer upp två kriterier för att anskaffningen ska betraktas som en investering, beloppet ska uppgå till minst två prisbasbelopp exklusive moms (93 000 kr under 2019) och nyttjandeperioden ska vara minst tre år. Uppfylls inte dessa två kriterier ska anskaffningen bokföras som en driftkostnad.

Aktieägartillskott Hallandstrafiken AB
Aktieägartillskotten till Hallandstrafiken AB betraktas som en tillgång i regionens balansräkning.

Garantikapital Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF)
LÖF:s ägare beslutade under 2015 att tillskjuta det extra kapital som behövdes enligt Solvens II regelverket. Både inbetalning av nytt garantikapital och lösen av reverser skedde under 2015. Garantikapitalet betraktas som en tillgång i balansräkningen.

Finansiella tillgångar
Regionen har en pensionsmedelsförvaltning som avses i kommunallagen 11:e kapitlet enligt tidigare beslut i regionfullmäktige. Finansverksamheten och hanteringen av finansiella risker utgår från den av regionfullmäktige fastställda policyn (RF §45/2016). Sammanfattningsvis innebär policyn att andelen aktier av pensionsmedlen får vara maximalt 40 procent. Regionen får placera i räntebärande papper där emittent är stat, kommun, bostadsinstitut och aktiebolag, med en viss rating upp till en viss volym. Även alternativa placeringar är tillåtna till en mindre volym. Regionen placerar i företag som bedöms vara långsiktigt hållbara avseende ekonomi, miljö och samhälle. Detta innebär bland annat att regionen inte investerar i företag som utvinner fossila bränslen, omsätter vapen och krigsmateriel, pornografi, spelverksamhet eller alkohol. Denna pensionsmedelsportfölj redovisas under omsättningstillgångar. Tillgångarna i förvaltningen värderas som en portfölj för att få en mer rättvisande bild av totalinnehavet.

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Pensioner
Pensionsskulden är den framtida skuld som regionen har till arbetstagare och pensionstagare. Det totala pensionsåtagandet för anställda i regionen beräknas av bolaget KPA Pension. Beräkningarna görs enligt RIPS (Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning), en av Sveriges Kommuner och Regioner framtagen beräkningsmodell. Beräkningarna görs utifrån de individuppgifter som regionen har rapporterat till KPA. Redovisning görs i enlighet med RKR R10, Pensioner. Pensionsskulden redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförmåner intjänade från och med 1998, redovisas i balansräkningen som en avsättning (skuld). I avsättningen ingår även särskild löneskatt motsvarande 24,26 procent av pensionsavsättningen. Årets skuldökning ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen och tas inte upp som en avsättning i balansräkningen. Framtida förväntad särskild löneskatt tas också upp inom ansvarsförbindelsen. Utbetalningar av pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Räntan på avsättningen redovisas under posten finansiella kostnader.

Visstidspensioner för förtroendevalda
Beräkning görs av bolaget KPA Pension. Redovisning görs i enlighet med RKR R10, Pensioner.

ÖVRIGT
Finansiella instrument
Region Halland har tecknat ett avtal om en ränteswap med SE-banken, där en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Regionen har därefter tecknat ett avtal med regionens helägda dotterbolag Hallandstrafiken AB om en ränteswap med motsvarande villkor. Denna hantering redovisas inte över balansräkningen, summan av ränteflödena tar ut varandra och påverkar inte Region Hallands resultat. Syftet med ränteswapen är att eliminera ränterisken hos Hallandstrafiken AB.

Upplysning om verkliga värden (bokslutsvärden):
Region Halland har tecknat en ränteswap om nominellt 179 148 134 kronor (återstår 138,5 mnkr, bokslutsvärde) och med en löptid till och med december 2034, med SE-banken och en motsvarande med Hallandstrafiken AB.
Inga räntekostnader redovisas över resultaträkningen, men swapen hade den 31 december ett verkligt värde på – 23,2 mnkr.

Konkurrensneutralitet/särredovisning tandvård
En särredovisning för tandvårdsverksamheten i Region Halland har upprättats enligt den modell som landstingen gemensamt har tagit fram. Se särskild not avseende Särredovisning tandvård.

Not 2 – 30

Driftredovisning

Kommentarer ekonomiskt resultat

Nedan kommenteras det ekonomiska utfallet för respektive nämnd/styrelse.

Driftnämnden Hallands sjukhus

Resultatet för Hallands sjukhus är ett överskott mot budget med 11 mnkr, där den egna verksamheten redovisar ett överskott med 21 mnkr och regionvården ett underskott med 10 mnkr. Jämfört med föregående år har Hallands sjukhus förbättrat resultatet med 253 mnkr, vilket till stor del förklaras av den ramförstärkning som erhölls i Mål och budget 2019.

Hallands sjukhus har under året arbetat med en åtgärdsplan för att klara budgetramen för 2019. Målet med åtgärdsplanen har varit att halvera behovet av inhyrd personal och att minska kostnaderna för egen personal till budgeterad nivå. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med 23 mnkr (eller 26 procent) jämfört med föregående år och uppgår till 65 mnkr för 2019. Nämndens budget för inhyrd personal uppgår till 46 mnkr. Kostnaderna för sjuksköterskor har minskat med 47 procent till 27 mnkr, medan kostnaderna för inhyrda läkare har ökat med 3 procent till 38 mnkr.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 4,0 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 184 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 0,9 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Den negativa avvikelsen mot budget ligger på inhyrd personal, regionvård och material. För egen personal däremot är kostnadsutvecklingstakten positiv och ligger något under budgeterad nivå.

Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa

Driftnämndens resultat och budgetavvikelse för 2019 uppgår till -10 mnkr, vilket är en resultatförsämring med drygt 11 mnkr jämfört med föregående år. Resultatet är i huvudsak kopplat till två orsaker, taxiavtalet inom sjukresor (-6 mnkr) samt extern rehabilitering (-3 mnkr). Avtalet som Hallandstrafiken tecknade med taxibolagen i Halland med giltighet från halvårsskiftet 2018 blev dyrare än förväntat. Ambulanssjukvården redovisar överskott mot budget (8 mnkr), främst beroende på den patientavgift som infördes från årsskiftet. Medicinsk diagnostik redovisar underskott mot budget (8 mnkr), främst beroende på minskad efterfrågan på röntgen och kostnader för förlikningsavtal med en leverantör. Alla verksamheter har under året genomfört åtgärdsplaner med avsedd ekonomisk effekt. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med sju procent jämfört med föregående år och uppgår till 13 mnkr för 2019.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 4,3 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 59 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är något högre (0,1 procentenheter) än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Nämndens problem är att intäktsutvecklingen är 1,7 procentenheter lägre än budgeterat, vilket motsvarar ett underskott mot budget med cirka 13 mnkr. Den lägre intäktsutvecklingen beror helt på underskott inom Medicinsk diagnostik.

Driftnämnden Psykiatri

Resultatet för Psykiatrin är ett underskott mot budget med 15 mnkr. Jämfört med föregående år har Psykiatrin förbättrat resultatet med 23 mnkr, vilket till del förklaras av den ramförstärkning som erhölls i Mål och budget 2019. Nämndens negativa budgetavvikelse beror helt på kostnader för inhyrd personal (-17 mnkr). Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med 7 mnkr (eller 20 procent) jämfört med föregående år och uppgår till 30 mnkr för 2019.

Generellt har arbetet med att ta sig an den ansträngda ekonomin utförts genom att förbättra processer i vården och öka kvaliteten. Både antalet vårdkontakter och patienter har ökat i jämförelse med de två närmast föregående åren.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 2,8 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 19 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 5,0 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Merparten av kostnadsutvecklingen härrör från personalkostnader.

Driftnämnden Närsjukvården Halland

Driftnämnden Närsjukvården redovisar ett positivt resultat på 4 mnkr, vilket är 2 mnkr bättre än årets budget. Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med drygt sju procent jämfört med föregående år och uppgår till 20 mnkr för 2019. För vårdcentralerna fortsätter kostnaderna för köpt vård att öka, det vill säga den primärvård som de listade patienterna konsumerar utanför den vårdcentral där de är listade. Störst ökning visar besöken hos så kallade nätläkare, där kostnaden för 2019 uppgår till knappt 7 mnkr, vilket nästan är en fördubbling i förhållande till 2018.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 2,3 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 25 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 2,2 procentenheter lägre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Då huvuddelen av verksamheten är intäktsfinansierad måste kostnadsutvecklingen ständigt anpassas till intäktsutvecklingen.

Lokala nämnder
De lokala nämndernas samlade resultat och budgetavvikelse för 2019 uppgår till 1 mnkr. Alla sex lokala nämnder redovisar positiva resultat 2019. Överskotten finns bland annat inom området utvecklingsmedel för folkhälsa.

Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel
Nämnden är en beställarnämnd och bedriver ingen egen verksamhet. Verksamheten bedrivs inom Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa. Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget.

Driftnämnden kultur och skola

Nämndens resultat och budgetavvikelse för 2019 uppgår till 5 mnkr. Skolverksamhetens och kulturverksamhetens budgetavvikelser uppgår till 3 mnkr respektive 2 mnkr. Inom skolverksamheten redovisar Munkagårdsgymnasiet överskott med knappt 1 mnkr delvis beroende på vakanta tjänster. Folkhögskolorna redovisar överskott med knappt 2 mnkr, vilket beror på viss effektivisering och vakanta tjänster på Katrinebergs folkhögskola. Kulturverksamhetens överskott beror främst på projektförseningar inom Språkstart Halland.

Nämndens kostnader har minskat med 2,1 procent i förhållande till motsvarande period föregående år, vilket är 0,5 procentenheter mer än budget. Skolverksamheten har ökat kostnaderna med 1,0 procent, medan kulturverksamheten har minskat kostnaderna med 6,4 procent i förhållande till föregående år. Avvikelsen beror främst på lägre kostnader för Språkstart Halland men också på att personalkostnaderna är lägre. Även anpassningar av verksamheten på grund av lägre intäkter är genomförda.

Driftnämnden regionservice

Nämndens resultat och budgetavvikelse för 2019 uppgår till -12 mnkr, vilket är en resultatförbättring med 5 mnkr jämfört med föregående år. Vårdnära service och städservice redovisar en negativ budgetavvikelse uppgående till 18 mnkr. Under 2020 kommer finansieringen av vårdnära service att utökas med 10 mnkr. Nämndens resterande obalans kommer att hanteras inom ramen för den nya standardiserade leveransen, detta för att uppnå en ekonomi i balans. Förvaltningen har under året kunnat standardisera delar av tjänsterna, vilket har givit en positiv effekt redan 2019.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 6,5 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 43 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 6,3 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Ofinansierade kostnader avseende främst vårdnära service är orsaken till avvikelsen. Även nämndens intäktsutveckling är högre än den budgeterade nivån och möter då till viss del den för höga kostnadsutvecklingen.

Regionstyrelsens verksamheter – Regionkontoret

Regionstyrelsens verksamheter redovisar ett positivt resultat och budgetavvikelse (55 mnkr). Utvecklingsmedel avseende bland annat regional utveckling samt hälso- och sjukvård står för det största budgetöverskottet (29 mnkr). En av orsakerna är bland annat sena besked från nationell nivå om årets riktade statsbidrag. Förseningarna innebär att kostnaderna för projekt som beslutades under senare delen av året, kommer att komma först 2020. Budgetöverskott inom fastighetsförvaltningen beroende på lägre kapitalkostnader (11 mnkr). Ett nytt avtal om tvätteritjänster innebar att regionen sålde textilstocken till leverantören, vilket resulterade i en engångsintäkt och överskott mot budget (8 mnkr). HR området (Human Resources) redovisar en positiv budgetavvikelse (8 mnkr) då vissa insatser har pausats. Verksamheten inom ePlan drift redovisar underskott mot budget (12 mnkr). Arbetet med att få en ekonomi i balans inom ePlan drift kommer att fortsätta under 2020.

I årets budget finns det upptaget 122 mnkr i effektiviseringar som avser hela regionen. Dessa budgeterade effektiviseringar ligger centralt under Regionstyrelsens verksamheter. Ökade riktade statsbidrag har räknats av mot effektiviseringsposten.

Nämndens totala kostnadsutveckling uppgår till 16 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 164 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 7,2 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen.

Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsfinansiering

Regionens kostnader för att finansiera hälso-och sjukvårdsområdet visar en negativ avvikelse mot budget med 73 mnkr. Kostnader inom läkemedelsområdet (56 mnkr) och vårdgarantin (43 mnkr) utgör de enskilt största budgetunderskotten. Underskotten inom läkemedelsområdet beror främst på en hög kostnadsutvecklingen och då i synnerhet för läkemedel mot cancer och immunsjukdomar. Kostnaderna för vårdgarantin har minskat jämfört med föregående år och färre patienter hänvisas till vårdgarantiavtalen, men kostnaderna är fortfarande för höga i förhållande till årets budget. Ramförstärkningarna inom Hallands sjukhus och Psykiatrin har finansierats genom att medel har överförts från Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsfinansiering, vars resultat har försämrats med 222 mnkr.

Kostnadsutvecklingen uppgår till 4,6 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 123 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 9,8 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen beror helt på högre kostnader för köpt vård och läkemedel. Kostnadsökningen uppvägs till stor del (94 mnkr) av en positiv intäktsutveckling, främst beroende på att de riktade statsbidragen ökar (80 mnkr).

Regionstyrelsen - Regiongemensamma kostnader och finansiering

Regiongemensamma kostnader och finansiering är en av två verksamheter (även Närsjukvården) som inte har en nollbudget, utan årsbudgeten uppgår till 10 mnkr. Årets resultat uppgår till 307 mnkr. vilket innebär ett överskott mot budget med 297 mnkr. Det positiva resultatet och budgetavvikelsen beror till stor del på den orealiserade finansiella vinst om 190 mnkr som är uppbokad enligt det nya regelverket. Övriga större budgetöverskott är reavinster från försäljning av pensionsmedel (74 mnkr), statsbidrag läkemedelsförmånen (27 mnkr) och kostnads- och intäktsutjämning (23 mnkr). Skatteintäkterna för 2019 är periodiserade enligt decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Regioner, vilket har resulterat i en positiv budgetavvikelse med 6 mnkr.

Kostnadsutvecklingen uppgår till 6,9 procent, vilket motsvarar en kostnadsökning med 51 mnkr jämfört med föregående år. Utfallet är 3,3 procentenheter högre än den budgeterade kostnadsutvecklingen. Kostnadsökningen beror på pensionskostnader och kostnader avseende regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB.

För mer information om nämndernas och styrelsernas verksamhet och resultat hänvisas till respektive nämnds/styrelses egen årsredovisning.

Investeringsredovisning

Investeringar

Årets investeringsbudget omsluter 539 mnkr. Årets investeringar uppgår till 393 mnkr, vilket är 53 mnkr högre än föregående års utfall. Årets investeringar består av 163 mnkr i utrustning, 5 mnkr i immateriella tillgångar och 225 mnkr i fastigheter. Investeringsnivån innebär att 73 procent av årets investeringsanslag har tagits i anspråk.

Regionstyrelsen hade vid årets ingång en investeringsram för fastigheter uppgående till 240 mnkr. Regionstyrelsen fattar löpande under året beslut om att genomföra fastighetsinvesteringar inom anslagsramen. Regionfastigheter får då uppdraget att genomföra beslutet och budget tilldelas Regionfastigheter, samtidigt som regionstyrelsens investeringsram reduceras. När det gäller större fastighetsinvesteringar är det vanligt att det blir en viss tidsförskjutning mellan åren.

Utrustning – större enskilda

Utfall 2019:
Driftnämnd Hallands sjukhus
Ultraljudsapparater 17 mnkr
Skopiutrustning 10 mnkr
Läkemedelsvagnar 6 mnkr
Fosterövervakningsutrustning CTG 4 mnkr
Operationslampor 3 mnkr
Ögonbottenkameror 3 mnkr

Driftnämnd Regionservice
Datorer centralt ägda 15 mnkr

Fastigheter – större enskilda

Utvändig hiss Infektionskliniken Halmstad
Installation av utvändig hiss, samt ny länkbyggnad på markplan som förbinder byggnad 031 med röntgenbyggnaden. Nödvändigt för att möjliggöra säkra transporter mellan klinikens tre våningsplan och eliminera behovet av utomhustransporter. Den befintliga hissen är för liten och inte anpassad för sängtransporter.

Lokalförändring hjärtintensivvården Halmstad
För att lösa den vårdhygiensiska standarden på hjärtintensivvården (HIA), som har bedömts vara bristfällig, så föreslås att HIA flyttas till avdelning 41:s tidigare lokaler, vilka iordningställs för att uppfylla kraven på vårdhygienisk standard.

Installation solceller byggnad 151 Vapnöhöjden
Del av regionens satsning på solceller, för att nå målet att minska klimatpåverkan och öka andelen förnybar energi, samt målet om minskad energianvändning med 20 procent 2010 - 2020.

Åtgärder sterila miljöer Hallands sjukhus Halmstad
Åtgärder för att säkerställa gränsvärden för fuktighet i sterila miljöer.

Byte luftbehandlingsaggregat Halmstad
Utbyte av luftbehandlingsaggregat på Hallands sjukhus Halmstad (byggnad 051, Röntgen/Förlossning) på grund av ålder.

Byte större ventilationsaggregat Varberg
Byte av 45 år gammalt ventilationsaggregat som betjänar sju byggnader på Hallands sjukhus Varberg.

Lokalanpassning avdelning 4B, Hallands sjukhus Varberg
Anpassning och upprustning av avdelning 4B, före detta dialysmottagningen, för samlokalisering av neurofysiologi-, neurologimottagning samt Palliativa konsultteamet.

Ullareds vårdcentral
Byte av tak på vårdcentralen Ullared. Innefattar även byte av ventilationsaggregat samt rörsystem för värme/kyla.

Ny ambulansstation Halmstad
Nybyggnation av ambulansstation för samlokalisering av nuvarande två ambulansstationer. Verksamheten är idag lokaliserad i två externt inhyrda lokaler, som båda bedöms vara för små och ej ändamålsenliga för aktuell verksamhet. Byggstarten har flyttats fram, då ett förslag på reviderat vattenskyddsområde kan komma att påverka situationen.

Munkagårdsgymnasiet takbyte
Byte av tak på huvudbyggnad samt installation av solceller.

Verksamhetsmått

Ett antal verksamhetsindikatorer har valts ut i Mål och budget 2019 för att spegla och bedöma Region Hallands förmåga som helhet att leverera med de medel som finns att disponera inom uppdraget för hälso- och sjukvård. Detta är ett sätt att belysa hur verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenlige och effektivt. Indikatorerna följs löpande under året.

För en mer utförlig beskrivning av utfallet hänvisas till respektive avsnitt om tillgänglighet, väsentliga personalförhållanden samt resultat och ekonomisk ställning.