/https%3A%2F%2Fpublikation-arsredovisning2019.regionhalland.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2020%2F04%2F008barnmorska.jpg)
Ett händelserikt, lärorikt och positivt 2019 är nu till ända och vi kan blicka tillbaka på ett år då nämnder och förvaltningar har bidragit till fina resultat och en ekonomi i balans. Det är också ett år då det har blivit tydligt vad vi ser som framgångsrika arbetssätt och hur stor betydelse Hallands arbete tillsammans med och genom andra har.
Halland växer och mår bra vilket i sin tur borgar för en god välfärd. En viktig framgångsfaktor för goda resultat tror vi är att ha en tydlig gemensam riktning framåt i vad vi behöver åstadkomma för Halland, och att vi fortsätter göra mer av det som visat sig stämma med den riktningen. Vi kan också konstatera att närmare dialoger, samsyn, realistiska budgetar och stort handlingsutrymme inom respektive verksamhetsområde är en del av ett hållbart och framgångsrikt arbetssätt. Mer medel än förväntat hjälpte oss till ett bättre ekonomiskt resultat än prognostiserat, men vår målsättning är att fortsätta bygga ett robust Halland som går bra - med eller utan extra tillskott.
Verksamheterna har kunnat jobba med att sänka kostnadsökningstakten samtidigt som vi toppar många nationella vårdkvalitetsmätningar. I Region Halland strävar vi hela tiden högre än att nå de nationellt satta målen och på det viset kan vi vara ett gott exempel i Sverige och både bidra till Sveriges utveckling och hallänningarnas välmående. Våra medarbetare kan vara riktigt stolta över sitt arbete och över att de idag jobbar i Sveriges bästa hälso- och sjukvård!
Vi behöver jobba med daglig verksamhetsutveckling parallellt med innovation och forskning. Vårt arbete tillsammans inom hälsoteknikcentrum Halland (HCH) som samlar kunskap och kompetens från Högskolan i Halmstad, Region Halland, näringslivet och alla halländska kommuner, har under året blivit internationellt uppmärksammat.
Kollektivtrafik och fiber vidgar arbetsmarknaden och bidrar till att Halland är en attraktiv region att leva, arbeta och bo i. Arbetet med infrastrukturfrågor har framförallt varit koncentrerat till planeringsarbete samt utveckling av järnvägstrafiken och fiber till fler. Halland som en attraktiv plats med en fungerande hälso- och sjukvård för den som bor eller är på besök här är ett område där samarbetet inom ramen för samverkansarenor är avgörande. En omställning till ett fossilfritt samhälle med minskad negativ miljöpåverkan är kopplad till bland annat kollektivtrafik och också nödvändig att fortsätta göra i bred samverkan.
Årsredovisningen berättar att vi nu går in i 2020 med en bra grund att stå på för att möta de utmaningar vi står inför. Utmaningar som till stor del handlar om att ställa om hälso- och sjukvården utifrån behov och krav, kompetensbrist och digitala möjligheter. Samtidigt som vi har en tydlig riktning, behöver vi också ha flexibilitet för att kunna gör justeringar där vi inte nått hela vägen fram. Trots att kvinnor i Halland är mindre stressade och jobbar heltid i större utsträckning än i andra regioner, så behöver vi fortsatt jobba för att åtgärda löneskillnaderna mellan Hallands män och kvinnor. Det är viktigt att ta tillvara de lärdomar vi fått till oss i analys och kunskapsunderlaget ”Från Vaggan till graven” och de insatser som görs inom ramen för vårt engagemang i modellregionerna. Vi behöver också förbättra arbetet med att möta behoven hos barn- och ungdomar som lider av psykisk ohälsa samt öka tillgängligheten till den nära vården via till exempel vårdcentraler eller digitala lösningar.
Ett viktigt arbete som har gjorts under året och som också kommer att prägla 2020, är arbetet med en ny regional utvecklingsstrategi. 2035 har vi en ny bästa livsplats och vad den ska bestå av tar vi fram tillsammans.
Regionstyrelsens ordförande Mikaela Waltersson och
regiondirektör Jörgen Preuss
/https%3A%2F%2Fpublikation-arsredovisning2019.regionhalland.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2020%2F05%2FSka%CC%88rmklipp-2020-05-26-09.32.16-1.png)
Sverige går under 2020 in i en mild lågkonjunktur vilken kommer att fortsätta under 2021 skriver Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i Ekonomirapporten, oktober 2019. SKR:s prognoser har sedan december 2017 utgått från att högkonjunkturen skulle kulminera 2018 och följas av vikande sysselsättning någon gång under 2019 och 2020. Sysselsättningsstatistik och andra indikatorer har under hösten visat på att konjunkturen mattas av. SKR prognostiserar att BNP ökar med strax över en procent för åren 2019 och 2020 samt att arbetslösheten stiger till drygt sju procent, trots att arbetskraftsdeltagandet sjunker något.
Sverige har de senaste åren gynnats av stark export, bland annat tack vare den svaga svenska kronan. Men under hösten har världskonjunkturen börjat vika på grund av den osäkerhet som råder kring bland annat Brexit och handelskrig. Detta drabbar i särskilt hög grad den svenska exportmarknaden, vilket innebär att tillväxten inte har samma förutsättningar att få ett positivt stöd från exporten. Det svenska resursutnyttjandet faller därför under 2020 och arbetsmarknaden försvagas, med vikande sysselsättning och stigande arbetslöshet. Sammantaget förutses några år av svag arbetsmarknadskonjunktur, liksom svag tillväxt för det kommunala skatteunderlaget.
Den befolkningstillväxt som sker i riket beror till största del på den positiva nettoinvandringen, men även ett positivt födelsenetto är en bidragande orsak, om än i mindre utsträckning. Statistiska Centralbyråns senaste prognos pekar på att Sveriges befolkning kommer att ha ökat från dagens 10,3 miljoner invånare till 11 miljoner år 2029.
Trots att antalet asylsökande till Sverige minskat kraftigt sedan 2015 är invandringen fortsatt mycket omfattande. Till stor del beror det på en ökad anhöriginvandring som är en följd av tidigare invandring. Även om politiska beslut och oroligheter i omvärlden snabbt kan komma att påverka migrationsströmmarna är förväntan att invandringen till Sverige kommer att minska något under de kommande åren.
Liksom i många andra västländer blir befolkningen i Sverige allt äldre, vilket beror på låga födelsetal och ökad livslängd. Invandrarna, som har en låg medelålder, är alltför få för att kunna påverka den åldrande befolkningsstrukturen i tillräckligt stor utsträckning. Eftersom en åldrande befolkning medför att andelen i yrkesför ålder minskar innebär det utmaningar för hur välfärden ska kunna finansieras. Man bör dock komma ihåg att diskussioner kring dessa utmaningar hittills tagit som utgångspunkt att den nuvarande höga ambitionsnivån inom välfärden bibehålls och att inga effektiviseringar sker.
Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa. Regionala prioriteringar och inflytande över medlen är en förutsättning för ett framgångsrikt regionalt utvecklingsarbete. Sedan den 1 januari 2019 har samtliga regioner det regionala utvecklingsansvaret i Sverige.
Sammanhållningspolitiken syftar till att minska regionala skillnader och ojämlikheter inom EU och står för en tredjedel av EU:s totala budgetram (351,8 miljarder euro). Den genomförs via olika struktur- och investeringsfonder; Regionalfonden, Socialfonden, Havs- och fiskerifonden samt Landsbygdsprogrammet. Framförallt Regionalfonden och Socialfonden berör den lokala och regionala nivån, där Sverige i nuvarande programperiod (2014–2020) tar emot cirka 20 miljarder kronor i finansiering från EU. (Källa: www.skr.se)
FN har antagit 17 globala utvecklingsmål, Agenda 2030, som syftar till att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Kommuner och regioner har en stor del av ansvaret för genomförandet av de globala målen, genom att flera av deras grunduppdrag enligt lag är direkt eller indirekt kopplade till specifika delmål i agendan. Agenda 2030 har blivit ett viktigt hjälpmedel för kommuners och regioners hållbarhetsarbete och många kommuner och regioner deltar dessutom i så kallade kommunala partnerskap, som är ett sätt att arbeta över nationsgränser med de 17 målen för hållbar utveckling.
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar för att klara den framtida välfärden. Det handlar bland annat om omställning till nära vård, förändringar i demografi och kompetensförsörjning. Målet för kommuner och regioner är att erbjuda en säker, jämlik, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv vård och omsorg där invånarnas behov är utgångspunkten.
Den allt snabbare teknologiska och medicinska utvecklingen, där sjukvården både kan hjälpa fler och dessutom bota eller behandla fler sjukdomar än tidigare innebär ökade kostnader i hälso- och sjukvården. Kostnaderna påverkas också av en växande och åldrande befolkning och att allt fler lever med kroniska sjukdomar.
Kostnaderna för den öppna vården och framförallt dagsjukvården ökar kraftigt, vilket är i linje med ambitionen att vården ska bedrivas på den lägsta effektiva vårdnivån. Även kostnaderna för den slutna specialiserade somatiska vården har ökat snabbt under senare år. Ett dilemma är att vårdproduktionen inte ökar i linje med kostnaderna. Även när hänsyn tas till att den vård som är kvar inom slutenvården är mer komplicerad än tidigare, delvis beroende på överflyttningen av enklare vård till den öppna vården, minskar volymen slutenvård. Till detta kommer ett stort behov av investeringar de närmsta åren på grund av den växande befolkningen och för att äldre byggnader behöver moderniseras eller ersättas.
Kostnaderna för läkemedel fortsätter öka vilket på en övergripande nivå är både positivt och negativt. Positivt är att nya och effektivare läkemedel sätts in i ett tidigt skede i behandlingen vilket gör att överlevnaden bland cancersjuka ökar. Men baksidan är att läkemedel blir allt mer specialiserade, vilket påverkar priset. Samma sak gäller användningen av blodförtunnande medel som ökar i enlighet med gällande riktlinjer för att minska risken för stroke vid förmaksflimmer. Insjuknandet i stroke har minskat markant under 2000-talet. Även nya läkemedel mot diabetes, framförallt icke-insuliner, bidrar till kostnadsökningar, på grund av ökad användning i enlighet med gällande nationella riktlinjer och behandlingsrekommendationer.
Kompetensförsörjning fortsätter att vara en av samhällets stora utmaningar. Det ökade behovet av välfärdstjänster skapar en högre efterfrågan på kompetens som utbildningssystemet får allt svårare att tillgodose, vilket ökar den redan befintliga bristen på specialistsjuksköterskor och specialistläkare. Bedömningen är att sjukvården behöver förbereda sig för ett scenario där det inte går att tillgodose alla delar av framtidens kompetensbehov med ett tillräckligt antal högskoleutbildade (Källa: UKÄ, 2019).
För att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar satsar de flesta regioner på att ställa om och flytta resurser till nära vård, det vill säga en förflyttning av hälso- och sjukvården mot en mer tillgänglig vård närmare patienterna. Regionerna rationaliserar även sjukhusen genom produktions- och kapacitetsstyrning, produktionsplanering, effektivare vårdformer, koncentration av slutenvård och översyn av hälso- och sjukvårdsstrukturen. Framtidens hälso- och sjukvård innebär även en ökad digitalisering vilket betyder att vi behöver kunna skapa nya beteenden, arbetssätt och invånarmöten med stöd av ny teknik och tillgång till data. De tekniska lösningar som behövs medför dock ofta en stor investeringskostnad och en långsiktig förvaltningskostnad, vilket ökar betydelsen av att göra rätt saker och se till att de skapar nytta.
Regionstyrelsen har under 2019 beslutat att den halländska hälso- och sjukvårdsstrukturen ska utredas. Syftet är att möta den förändrade efterfrågan på vård och säkerställa att den halländska vården även i framtiden är tillgänglig, säker och effektiv samt levererar goda medicinska resultat. Utredningen är av vital betydelse för Region Hallands framtida utveckling och förmåga att möta hälso- och sjukvårdens utmaningar och en viktig del i omställningen till en god och nära vård.
Region Hallands balanskravsresultat för 2019 uppgår till 84 miljoner kronor, exklusive orealiserade vinster på finansiella placeringar som uppgår till 190 miljoner kronor. De ekonomiska förutsättningarna har utvecklats positivt för Region Halland, delvis beroende på nationella beslut om statsbidrag samt uppdaterade skatteprognoser. En annan faktor är externa medel inom regional utveckling som har tillkommit. Inklusive orealiserade vinster på finansiella placeringar redovisar Region Halland ett resultat på 273 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en positiv avvikelse med 261 mnkr.
Inom verksamheterna har ett framgångsrikt arbete gjorts med att begränsa kostnaderna. Ett målmedvetet arbete har lett till lägre kostnader för bemanningsföretag och att nettokostnadernas ökningstakt har dämpats.
Region Halland uppnår en god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål. Av de tio beslutade fokusområdena uppfyller åtta årets målvärden, medan två uppfyller målen delvis. I den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning ska även hänsyn tas till den praxis som finns inom ekonomiområdet, vilken definierar en god ekonomisk hushållning, som att det finansiella resultatet ska uppgå till två procent av summan av skatteintäkterna samt statsbidragen och utjämningen. Detta skulle för Region Hallands del motsvara ett positivt resultat på cirka 200 mnkr. Trots den positiva resultatutvecklingen under 2019 så är den ekonomiska resultatnivån för låg för att regionen ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning enligt den praxis som råder. Den sammantagna bedömningen av målet om en god ekonomisk hushållning är att det uppnås delvis.
För att nå målet om en långsiktigt god ekonomisk hushållning behöver vi fortsätta arbeta tillsammans över organisatoriska gränser, ha en grundad riktning och ett samlat perspektiv. Med en sammanhållen organisering av verksamheten kommer vi att fortsätta utveckla vårt sätt att leda och arbeta för att förhålla oss både till en snabb förändringstakt och nya ekonomiska förutsättningar och samtidigt ha en stabil långsiktig riktning.
Region Halland prioriterar goda kontakter med omvärlden och regionens externa samarbeten har under året utvecklas mycket, både till antal och innehåll.
Att bygga och vårda strategiska allianser samt att inhämta och sprida kunskap över länsgränsen är bärande delar av det regionala tillväxtarbetet. Halland är numera integrerat i en rad olika samarbeten såsom STRING, Brysselsamverkan, Regionsamverkan Sydsverige och Greater Copenhagen.
Utvecklingen av länets kollektivtrafik och infrastruktur skapa förutsättningar för större arbetsmarknader, ökad tillgänglighet, ökad attraktivitet och bättre matchning och bidrar på så sätt till genomförandet av tillväxtstrategin. De klimatpåverkande utsläppen minskas genom en ökad andel kollektivtrafikresande som i sin tur är ett resultat av ökad kapacitet på spåren och minskade restider. En avgörande betydelse för en region- och arbetsmarknadsförstoring har Västkustbanans utbyggnad som har påbörjats under året.
Under året har satsningar inom arbetet för ett inkluderande och jämställt Halland genomförts. Arbetet med jämställdhetsintegrering, bland annat med stöd av SKR-projektet Modellregioner, bidrar till en ökad kvalitet för interna processer i Region Hallands verksamheter, och syftar till att ge Hallands invånare en likvärdig service.
Den halländska vården kännetecknas även 2019 av hög kvalitet, god tillgänglighet samt av nöjda patienter och invånare, vilket visas i nationella jämförelser. Uppdraget att utreda den långsiktiga utvecklingen av Region Hallands hälso- och sjukvårdsstruktur har påbörjats. Syftet är att möta den förändrade efterfrågan på vård och säkerställa att den halländska vården även i framtiden är tillgänglig, säker och effektiv samt levererar goda medicinska resultat.
Under året har utvecklingsarbeten bedrivits inom flera områden och som ett led i arbetet med att möta fler behov nära patienten har närsjukvården prioriterat den från årsskiftet förändrade vårdgarantin. Andelen patienter som erbjuds medicinsk bedömning inom tre dagar har ökat under årets senare halva. Den senaste mätningen visar att 88 procent av de halländska patienterna fick en medicinsk bedömning inom tre dagar, vilket ger Halland en fjärdeplats i riket. Ökningen under hösten visar på att Halland har lyckats väl med utvecklingsarbetet kopplat till omställningen.
Region Halland arbetar mot två övergripande och långsiktiga strategiska mål som är formulerade i Tillväxtstrategi för Halland 2014 – 2020 respektive Hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland 2017 – 2025. Båda strategierna omfattar delmål som konkretiserar målen, strategiska val och prioriteringar som anger vad som bör prioriteras för att målen ska uppnås. Mål och budget 2019 är ett steg mot framtiden, som utgår från våra strategier och styr våra prioriteringar under kommande år.
Utifrån dagens ekonomiska och verksamhetsmässiga läge och för att få genomförandekraft har Regionfullmäktige i Mål och budget 2019 pekat ut fokusområden med konkretiserade mål som Region Halland ska arbeta med 2019. Årets fokusområden är utvecklingsområden som stödjer de övergripande, långsiktiga målen och har valts ut för att de har förbättringspotential. Berörda förvaltningar har utifrån årets fokusområden tilldelats uppdrag i respektive verksamhetsplan. Regionfullmäktige har även målsatt ett antal verksamhetsindikatorer för att följa förvaltningarnas grunduppdrag.
Här följer en redogörelse av måluppfyllelsen för årets fokusområden enligt Mål och budget 2019.
/https%3A%2F%2Fpublikation-arsredovisning2019.regionhalland.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2020%2F04%2FS.7S.37_Rapport.png)
